2010-07-25

Eftersom helgens väder inte inbjuder till någon liknande aktivitet som ovan passar det bra att sitta inne istället och skriva ner sina funderingar. Jag känner att jag vill skriva även här om sista tidens uppblossande prostitutionsdebatt, trots att den inte längre är dagsaktuell. På min dagliga svammelblogg har jag naturligtvis pyst ut mina åsikter lite då och då. Men då jag har förstått att jag har olika läsare här och på svamlet tänkte jag då nu sammanfatta mina tankar lite mer sakligt och nyanserat också här.

Efter den kritiserade utvärderingenav sexköpslagen kom den av de flesta nu bekanta Littorinaffären. Troligtvis bidrog båda dessa saker till att bloggare, forskare, krönikörer och andra skribenter plötsligt engagerade sig för sexköpsfrågan igen. Ingen är gladare än jag över det, för debatten behövs. Den kan tyckas uttjatad av en del, men den behöver ständigt vädras och diskuteras. Prostitutionsmotståndarna och lagivrarna vill naturligtvis inte det, för att varje gång frågan kommer upp till debatt ju svårare blir det för dem att försvara den. Och för varje gång debatten blossar upp, desto fler människor tänker till och ifrågasätter. Ju oftare frågan vädras i tv, media och bloggar ju större möjlighet får gemene man att bilda sin egen uppfattning och den möjligheten måste de få.

Utifrån dessa helt naturliga skäl vill naturligtvis inte det politiska etablissemanget att det skrivs något positivt om sexköpslagen i media. Det dåliga kan man frossa i, typ polischefen, Littorin och kopplerihistorier som i rätt ljus är hur oskyldiga som helst. Att jag som sexsäljare då inte får tillgång till det offentliga rummet med mina åsikter och min verklighet är inte alls konstigt. Det är hemskt att det ska vara så, men det är inte konstigt så som dagens attityd är och lagens syfte är som bekant att förstärka denna syn.

Tack vare teknikens utveckling kan idag, det som för det politiska etablissemanget ses som obekväma åsikter, sanningar, kritik, avslöjande av felaktig fakta osv ändå spridas genom exempelvis bloggar och forum. Fem politiskt engagerade personer hade något de ville informera och berätta och satt en dag och skrev ihop en artikel som de sedan skickade till en av landets största tidningar DN. De fick svar att artikeln skulle publiceras och att några små justeringar borde göras. De åtgärdade justeringarna och väntade. Efter någon vecka kom beskedet att de inte skulle få den publicerad. Vad orsaken var vet jag inte, men alla fyra har en blogg så det spred sig ändå.

Men så plötsligt ibland händer det. Om det berodde på att det kanske var en semestervikarie som ansvarade för debattsidan eller om författarkonstellationen var anmärkningsvärd vet jag inte. Expressen (som jag själv inte ens får automatsvar ifrån) tog iallafall in artikeln med rubriken "Skrota sexköpslagen" skriven av Camilla Lindberg (fp) och Marianne Berg (v).

En väldigt bra artikel enligt mig, där mycket av mina egna åsikter tangeras men med annan formulering. Ni som är intresserade märker det om ni bläddrar bakåt i den här bloggen. De nämner drömmen om det "rena" folkhemmet. Har man någorlunda följt debatten som väldigt sällan är nyanserad, märks just detta tydligt. Lagivrarna säger det även rent ut. Sexköpslagen är till för att signalera till folket att sex mot ersättning är "orent". Något jag anser att de inblandade själva ska få avgöra.

Ständigt återkommer från motståndare "att ingen säljer sex frivilligt". I samma andetag kan de deklamera att sexköp är lika med makt.

För mig är deras uttalande auktoritär makt. Att tala om för mig, som friviligt och med glädje och lust träffar okända män för intim samvaro mot ibland en viss ersättning, att jag i stort sett ljuger. De säger något som vore det sanning, fast det finns ingen substans i det de säger. Ingen enda kund har någonsin utövat varken den auktoritära eller patriarkala makt mot mig som lagivrarna gör med sina argument och påståenden. Lagivrarna gör mig och mina frivilliga kolleger till våp, offer och medellösa.

Att sex under tvång och utan samtycke (vare sig det är med eller utan ersättning)  inte ska accepteras det tror jag vi alla är överens om och för detta finns befintliga lagar. Ändå dras fortfarande likhetstecken mellan frivillig prostitution och sextrafficking. Det är som att prata med en vägg. Som att jämföra tvångsäktenskap med Viktoria och Daniels bröllop.  Lagivrarna drar till med orealistiska siffror över traffickingoffer för att få folket med sig i sin avsky. Egentligen är det väl avskyn för sex överlag. Numer räcker det även att du har teckningar på avklädda barn i din ägo för att du ska åtalas och straffas. Förhoppningsvis är och blir folket mer och mer medvetna och inser hur bla sexköpslagen manipulerar och faktiskt på sitt sätt straffar oskyldiga.

Jag tror precis som Camilla och Marianne att tillåts folk ha sex som de själva vill utan att skada eller skadas, så skulle avarterna urskiljas lättare. Ett öppnare samhälle där sex, nakna kroppar, lust och njutning inte är tabu, skulle även underlätta för de speciellt yngre tjejerna och killarna att våga sätta gränser, våga säga nej, våga prata med andra, våga anmäla mm. Märk väl att jag propagerar för en avkriminalisering, vilket inte är detsamma som legalisering. Vid avkriminalisering är det helt ovidkommande att ens nämna a-kassa som även det ofta dras fram. Brist på kunskap. 

Det är strongt. Väldigt strongt när politiker så här vågar offentliggöra sin åsikt och sin ståndpunkt. De flesta flyter med strömmen för det är det behändigaste. Så länger man säger ja och amen och rabblar mantrat som den med störst makt lärt ut, då sitter man säkert. Då är man fortfarande en i gänget. Sedan kan en del ändå förlusta sig och ge sig hän på en swingersklubb eller längta efter beröring och kvinnlig njutning så mycket att man betalar för en skön stund när ingen ser. (Eller tror att ingen ser.)

Visst är det hyckleri. Men med tanke på vad de som går emot etablissemanget får utstå, är det kanske inte lustigt att så många inom makt, myndighet och politik ändå väljer att spela död och flyta med strömmen. Av nyfikenhet och för att ev lära mig något av hur de som avskyr och ser ned på sexköpresonerar har jag läst en del bloggar och blivit nästintill mörkrädd. Respekten inom det egna ledet för en partikamrats åsikt verkar vara noll. Är det rädsla månntro för att själv förpassas ut i kylan ifall man håller med, eller är det äkta moralistisk avsky mot sex och därtill ovilja att ta till sig kunskap och information som inte följer ens egna syften? Däremot är responsen överlag, som jag sett, väldigt stor. 

En del tycker si och en del tycker så. Även inom en grupp, ett parti, ett team, ett arbetslag, en familj kan man inte vara enig i varenda gemensam fråga. Jag lärde mig som barn och jag har lärt mina barn att respektera våra medmänniskor och deras åsikter, utan att för den skull alltid acceptera dem. Det som är rätt för den ena behöver inte vara rätt för den andra. Framförallt ska man inte som döda fiskar flyta med strömmen av rädsla för att hamna utanför gruppen om man säger vad man tycker. Då är det fel på gruppen eller ledaren och inte på den som har mod att stå upp för sin åsikt. 

Så för att få liv i debatten krävs friska levande fiskar som bla Marianne och Camilla. Fler finns och jag hoppas att de halvdöda piggnar till och vågar simma motströms.  

 2010-04-26

    Bilden är från ett bildspel i Sydsvenskan igår söndag. Artikeln i samband med bildspelet har rubriken "Från Ziar till en madrass i Staffanstorp." Artikeln handlar bla om 17-åriga Sara, en romsk tjej från Slovakien.

När förespråkare för sexköpslagen uttalar sig, pratar de endast om detta. Prostitution för dem är lika med tvång. Varje gång jag hör en sådan onyanserad debatt åker mitt adrenalin i topp och 99 % av alla debatter som handlar om sexköpslagen är precis så onyanserade.

Senast nu var det debatten som följde efter min medverkan i "efter tio" förra onsdagen där jag presenterade min bok "Att Sälja Sex"och berättade om min verklighet som sexsäljare. Jag var inte med i debatten utan såg den senare på nätet. Den här gången var det jämställdhetsministern Nyamko Sabuni som var inbjuden för att försvara och propagera för sexköpslagen och tala om att den är viktig och gör nytta. Hon får så gärna ha den åsikten, men lika lite som jag kan göra min sanning och min verklighet till en sanning för alla sexsäljare, så kan inte hon göra sin sanning, sina fördomar och sin moral till en sanning som gäller alla. Definitivt inte kräva att den "sanningen" till och med ska lagföras och tvinga folk att tycka som hon och hennes anhängare.

De allra flesta av oss tycker nog att det är fel och hemskt att tvinga någon till att sälja sex, till att ha sex mot sin vilja, till orimliga arbetstider, att tvingas arbeta utan lön,  att tvingas gifta sig mot sin vilja mm. Men är det rimligt att förbjuda det frivilliga?

Nyamko säger i debatten: Det är inte förbjudet att sälja sex, de som gör det kan söka hjälp. Lagen stigmatiserar inte.

Vet hon vad hon pratar om egentligen? De som trivs med att sälja sex behöver väl inte söka hjälp? Om min hyresvärd vill ha bort mig från lägenheten för att inte riskera att åtalas för koppleri, hjälper lagen mig då? Om jag blir avskedad från mitt jobb för att jag säljer sex, hjälper lagen mig då?

Hon säger även: Det är fel att låta mig vara och bekämpa Lilja 4 ever. Prostitution hänger ihop med övergrepp och missbruk. Mina kunder besöker även de sexsäljare som är tvingade.

Det första förstår jag helt ärligt inte. Det andra är fördomar och gäller för vissa helt klart, men långt ifrån alla som prostituerar sig. Det tredje vet hon ingenting om. Det är inte omöjligt att något fåtal av de som besöker mig en enda gång, även besöker de som inte säljer sex frivilligt. Däremot vet jag, men inte hon, att huvuddelen av mina kunder INTE skulle besöka någon som inte är engagerad och tar sig tid och som verkar gilla det de gör. Hon vet ingenting om mina kunder och kan således inte uttala sig om dem, fastän att hon gör det.

Enligt det här resonemanget ska de som besöker mig bestraffas för att de eventuellt även skulle kunna besöka en som ofrivilligt säljer sex. Det är alltså inte handlingen som ska bestraffas utan att de är män som väljer att ge en gåva för sexuell samvaro. En samvaro där samlag inte alltid ingår.  Får svenskt rättsväsende verkligen agera så?

I hennes ögon är Sara från Slovakien och jag enbart horor (hon använder det ordet, inte jag). Jag är lika olycklig som Sara eftersom hon säger att hon inte tror på några lyckliga horor. Det är ingen skillnad på att Sara har tre kunder under en halvtimma och jag tre kunder i veckan. Det är ingen skillnad på de män som kommer till mig, som jag masserar i lugn och ro, eller delar en flaska vin och pratar om livet med, eller de som hänsynsfullt och ömsint tar mig med till sjunde himlen och på Saras kunder som slår och misshandlar henne.

Utdrag ur artikeln:  

– Jag ringde till Martin och Loncho och sa att jag inte ville stanna, att han slog mig och ville ta mig med våld. Men de sa att jag skulle stanna, att han egentligen var trevlig.

Till slut kommer Loncho, men inte till hennes undsättning. Istället har han med sig en vän som nyss muckat från kåken. Han ska få komma emellan med ett gratisligg.

Medan kåkfararen tränger in i henne i ett av rummen, står kunden utanför och skriker, förbannad över att ha blivit avbruten i sin sadistiska sexakt. Kåkfararen fullbordar på några minuter och blir sedan utkastad. Sára får stanna kvar för att fullfölja avtalet.
– Han började slå mig riktigt ordentligt, för han var så arg för att killen hade stört honom, berättar hon.

För mig är det här två helt skilda saker som jag även säger i programmet. Det är som Hanna Wagenius centerns ungdomsförbund uttrycker sig, som att jämföra våldtäkt med frivilligt sex. Nyamko säger också att 95 % av Sveriges människohandel går till prostitution. En väldigt hög siffra. Tyvärr berättar hon inte vart den siffran kommer ifrån. Kanske högg hon bara till med den, vilket är troligt. Hur seriöst är det av en politiker att fara med siffror som inte hänvisas till någon fakta?

För att vara extra auktoritär så använder hon ord som horor och  sälja sin kropp. Hon påstår även att regeringen VILLE göra en utvärdering. Ja, men efter påtryckning från andra länder och från FN. FN skriver att det ska vara en oberoende utvärdering. Jag vet inte om jag vill kalla det oberoende när den görs utav ett justitieråd. 30 april skulle den vara klar, men tydligen har de bett att få den tiden förlängd. 

 Precis som alla röstningar i media de senaste tre- fyra åren är majoriteten emot sexköpslagen även denna gång, på tv4-s hemsida.

Det kanske inte är så konstigt att det dels inte fångas så många sexköpare och dels att de som ändå tas fast får väldigt låga böter. Radio P1 tog igår upp det här med låga böter i programmet Kaliber. Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt, tror att en förklaring till att det är så många som fått för låga böter är att åklagarna inte tycker att sexköp bör leda till så höga straff.

"Från politiskt håll är budskapet tydligt: människohandel och prostitution ska stoppas eftersom det ofta innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Regeringen har till och med en särskild handlingsplan för detta, och de skriver att det är efterfrågan – alltså antalet sexköpare – som upprätthåller prostitutionen och människohandeln."

Det är alltså kutym att blanda äpplen och päron från regeringshåll. Jag vet inte om det endast är efterfrågan som kan upprätthålla ett fenomen. Om det vore importförbud och vi tex inte kunde importera kaffe, så spelar det nog ingen roll hur kaffesugna vi vore. Sveriges klimat lämpar sig inte till kaffeodling och vi finge helt enkelt klara oss utan, eller hitta ett surrogat. Om det är själva sexköpen de vill ha bort så måste även tillgången strypas, alltså att sälja sex borde då bli förbjudet. Exempelvis är det förbjudet både att sälja och köpa narkotika. Ska resonemanget hålla vad gäller efterfrågan så varför inte bara förbjuda köp av narkotika?

Varför sväljer folk allt ologiskt som politiker säjer egentligen? Även om man har en moralisk och/eller kristen syn på det sexuella så borde man inse det ologiska i sexköpslagen. Både polisen och de största partierna gjorde det ju när lagen skulle tillträdas. Varför har de nu helt plötsligt vänt kappan efter vinden? Till och med kammaråklagare Rolf Hillegren säger att det måste finnas gränser för vad man tror sig kunna uppnå med lagstiftning. Och det måste även finnas gränser för vad samhället ska lägga sig i. 

Jag vill naturligtvis inte förbjuda min egen hobby. Men jag vill kunna utföra den utan risk för repressalier och jag vill att de män som kommer till mig inte ska ses som kriminella brottslingar. Jag efterlyser en neutral, oberoende undersökning på hur många frivilliga respektive ofrivilliga sexsäljare det finns i vårt land. Det är det ingen som vet. Det är heller inte intressant från regeringshåll att veta, eftersom de vägrar inse att jag och många med mig finns. Enligt dem så satt jag och ljög för fulla muggar i programmet.

Eftersom det fortfarande är tillåtet att betala för en massagetjänst, för samtalstid, för skrattterapi och för taktil beröring så är det väl det jag tar betalt för. Det sexuella följer med på köpet om vi båda vill. Så de män som kommer till mig gör sig således inte skyldiga till något brott. Kan andra vrida och vända på saker, så kan jag också. Skillnaden är att det är fullständigt sant det jag skriver.

 Istället för som lagivrarna säga att män betalar mig för att köpa min kropp och får massage, skratt, ett lyssnande öra och beröring på köpet, så påstår jag det omvända. Nu tror inte jag att prostitutionsmotståndarna kan föreställa sig hur ett möte med mig går till. De tror säkert att jag tar emot på en skitig madrass på golvet och att männen står i kö för att tömma sig i mig. Man tror ju det man vill tro, eller det som tjänar ens syfte.  

2010-03-22

Jag lägger huvudet på sned och förundras över mänskligheten. En del av den iallafall.

Efter ett tags stiltje här på Expressenbloggen känner jag, att jag vill sälla mig till många, många andra bloggare och skriva ett inlägg om vår justitieministers oförnuftiga uttalande härom dagen. Annars tror jag att de flesta numer vet att jag nästan dagligen skriver av mig på den här bloggen. 

Hit till Expressenbloggen återvänder jag bara när det händer något i sexköpsdebatten som jag anser att jag har tid, lust och intresse av att skriva om, trots att det ofta blir upprepningar av mina åsikter i sexköpsfrågan.

Som troligtvis de flesta vid det här laget känner till deltog justitieminister Beatrice Ask i veckan vid ett seminarium om prostitution och där kläcker hon ur sig den (enligt henne ) fantastiska iden att sexköpare bör få skämmas ordentligt.  Ett bra sätt vore då att skicka ut kuvert i grälla färger tex gredelin, så att alla i deras omgivning skulle få vetskap om att här handlar det om en sexköpare. Eller en misstänkt sexköpare.

För mig och glädjande nog väldigt många andra ter sig det här synsättet medeltidaaktigt. Hanna Wagenius och Louise Persson skriver bra i sina debattartiklar. Många bloggare har samma åsikt och även en del andra politiker. Klickar ni en er på artiklarna så hittar ni länkarna dit.

Det som först slog mig, efter det att förvåningen lagt sig, var om det verkligen var meningen att det här skulle komma ut till allmänheten. Ask har ju även vid andra tillfällen uttalat otroliga ståndpunkter som inte passar in i vårt århundrade.  

Sedan kom funderingen. Hur mycket goja sägs inte troligtvis inom riksdagens väggar och hur många sammangaggningar sker inte utan minsta verklighetsförankring. Kanske är det tur att inte allt når allmänhetens öron. Eller är det kanske otur?

Ännu en artikel i ämnet.

Jag kan förstå att det finns personer som av moraliska skäl tar avstånd från sexköp. Jag har även en viss förståelse för de som av okunskap förknippar allt sexköp med Lilja for ever och av den anledningen tar avstånd. Man kan inte ta för givet att alla ska vara insatta i sexköpslabyrinten. Jag kan bara hoppas och önska att de som då har en åsikt är villiga att lära mer.

Men jag har ingen förståelse för när en justiteminister ( eller vilken beslutsfattande politiker som helst ) visar på en sådan okunskap och sådan oförståelse för mänskligheten som Ask gör, både nu och har gjort tidigare. Det är på gränsen att inte accepteras.

Har man aldrig träffat en sexköpare, man eller kvinna, vilket jag inte tror att Ask har gjort, då ska man inte och då kan man inte, komma med förslag där viljan är att skada medborgare i samhället bara för att vi har en lag som kriminaliserar sex mot ersättning. Speciellt inte då sexköp inte skadar någon. Det skadar lika lite som vilket frivilligt sex som helst. Helt horribelt att anse att det är farligt och skadligt och kriminellt bara för att det blir kommersiellt.

Jag undrar om Ask skulle slänga i ansiktet på sin vänninnas barn att deras pappa har en älskarinna? Eller informera grannar, släkt och arbetsgivare att frun i uppgång C, moster Agda, eller tjejen i kassan på ICA vänsterprasslar? Eller att pastor Uno har en manlig älskare?

Är detta så hemskt att alla bör veta? Även om det bara finns minsta misstanke att så är fallet bör familj och omgivning få kännedom om det, anser denna dam som är vald att vara vår justitieminister. Helt ärligt, utan att vara ironisk, så kan jag undra vad hon går på när hon dessutom gör detta uttalande:

" Om det är en dotter som blivit utsatt för övergrepp av sin far kanske brevet ger henne mod att berätta."

Drar hon likhetstecken mellan sexköpare och incest? Får man som justitieminsiter verkligen generalisera på det här viset?

Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till den här människosynen. Ser jag nyktert på det, är det riktigt skrämmande då jag har förstått att hatet mot personer som väljer att ge en gåva eller betala för en sexuell tjänst är så stort bland somliga.

Går jag  till mitt inre är det mer ett beklagande och jag kan tycka synd om de, som av någon orsak bär bitterhet och manshat inom sig. Tyvärr verkar det här hatet rikta sig endast mot män som betalar för sexuell njutning och närhet och beröring. Vi vet alla att även kvinnor gör det, fast de flesta kvinnor med eller utan det sexuella behovet kanske väljer att själva ta betalt.

I samband med att det här uttalandet av Ask blev känt, publiceras en artikel om en kvinna som hade sin pojkvän som hallick och blev "tvingad" att sälja sex. Jag sätter tvingad inom citattecken då ingen annan än hon och pojkvännen vet. Hon var ändå 21 år och vem tvingade henne att vara kvar hos pojkvännen?  Det här är ganska typiskt media tyvärr. Att blanda in en snyfthistoria som inte handlar om frivilligt sexköp och om majoriteten sexköpare. Jag tvivlar inte direkt på hennes historia, men det handlar liksom inte om att hon säljer sex. Det är pojkvännen som säljer henne i det här fallet och håller hon av någon anledning god min är det inte lätt för en sexköpare att avgöra hur det ligger till.

I SvD tycker 74% av 8.022 personer att det är fel med färglada uppseendeväckande kuvert. 21 % att det är rätt och 5 % vet ej.

  I Aftonbladet  anser 55.9 % av 64.342 personer att det är fel, medan 44.1 % anser det är okej.

Majoriteten tycker att justitieministern har fel, vilket naturligtvis gläder mig och gör att jag ändå ser ljust på framtiden.

2010-01-15

    Tar ett skutt för en ovanligt bra serie om sexköp, som Östgöta Correspondenten och Norrköpings Tidning publicerat sista veckan. Bra, enligt mig, för att den tar upp olika perspektiv inom prostitutionen. Ofta när prostitution nämns i media är den framlagd ur den negativa synvinkeln. Ingen tidning vill framstå som förespråkare för prostitution vilket hänt att de blivit beskyllda för, ifall de inte följt den politiska normen. Corren brukar sällan vilja avvika från det politiskt korrekta, men har här överraskande gjort ett avsteg. Det glädjer mig.

Jag lägger in länkarna till alla inslagen, men vet inte hur länge de finns tillgängliga på nätet.

Ett av inslagen handlade om män som kontaktar unga tjejer via nätet. Vissa kontakter leder till ett möte, som ofta slutar i en sexuell handling. Ibland är tjejerna helt oförberedda, då det sexuella syftet från mannen inte kommer fram förrän de står öga mot öga med varandra. En del tjejer är fullt medvetna om det och växer genom komplimanger och bekräftelse. När verkligheten kommer ifatt dessa tjejer får de ofta en fadd smak i munnen, skuldbelägger sig själva och bär det inom sig utan att våga (eller kunna) prata med någon i sin omgivning. Det är inget fel att som hormonstinn och bekräftelsesökande tonåring figurera på nätet. Men de måste bli medvetna om riskerna och ev följder.

Jag tycker Kriminalchefen i Norrköping Anne Asp resonerar ganska vettigt i inslaget. Min personliga önskan är att det blir ett nytt ämne på högstadiet ( kanske redan i sexan) där både sexualundervisning, empati, jämlikhet,nätkunskap, sociala frågor, social kunskap, intution, kultur, beteende  mm mm ingick. Jämsides med information och föreläsning, skulle det vara grupparbete, kanske teaterversion eller musikal för de som är intresserade av det. Det måste vara intressant och kul och från elevernas perspektiv och följa eran vi befinner oss i.

I det andra inslaget (som egentligen var det första) berättar en sexköpare om sina upplevelser. Jag får känslan att lagen får honom att skuldbelägga sig själv. Det är väl även en av meningarna med lagen. Men jag tycker det är fel att en lag ska få personer att känna skam och skuld över sitt sätt att sköta sin sexualitet, då ingen kommer till skada. Hade han skaffat en älskarinna istället när partnern tappade lusten, skulle ingen utomstående moraliserat över det.

Det tredje inslaget tar upp en sexsäljares erfarenheter.  Trots likheter med min egen erfarenhet, så är det inte mig det handlar om  (vad jag vet iallafall).

Fjärde inslaget tar upp straffet för sexköp. Kammaråklagare Marie Kronqvist Berg intervjuas. Jag är inte ense med henne.

I det femte och sista inslaget pratar Lisen Lindström från Stockholms prostitutionsenhet om hjälp till prostituerade. Ja, vad ska jag säga om det? I och med att hon bara ser de som mår dåligt, pratar hon naturligtvis om sin erfarenhet. Jag delar inte hennes åsikt att prostitution är destruktivt. Alltså att all prostitution är det.

Det är en väldigt svart och negativ bild hon målar upp och så ser förstås hennes värld ut. Det här stärker berättelser jag läst av sexsäljare som velat haft hjälp. Man måste hjärntvättas och erkänna att det är prostitutionen som är boven i det dåliga måendet. Gör man inte det, får man ingen hjälp. Det vore en fördel om sådana här personer öppnade upp ögonen och såg lite mer än det som finns precis framför dem. En del mår dåligt, en del gör det inte. Alla ska ha rätt till hjälp och stöd oavsett vad orsaken till problemen är.

I måndags 11 jan debatterade  liberala Sophia Blomqvist med ordföranden i SSU Jonatan Hermansson i Correns 30 min, om sexköpslagens för och nackdelar. En ovanligt bra debatt om än lite kort, tycker jag, med sakliga argument från båda. 

Sophia skriver sina åsikter i frågan på sin blogg Dexion.

Daniel Åhs Karlsson ordförande för CUF Norrköping, medverkade i veckan också på Correns 30 min, med åsikten att sexköpslagen borde avskaffas. Jag håller naturligtvis med, men tyvärr gör inte Centerpartiet det, läste jag i gratistidningen Extra Östergötland.

Jag kan ha fel, eller så är jag för tillfället extra positiv, men jag tycker det känns som att det öppnats upp en smula i den här frågan. Jag skuttar vidare med förhoppning om att det öppnas upp ännu mer framöver.

Som vanligt hittar ni mitt dagliga svammel här.

Pingade  förra inlägget på intressant.se, men det verkar inte fungera. Har hänt förr, så testar igen med detta och hoppas på det bästa även där. 

 2009-05-14

Det rullar på med ännu en uppdatering här på bloggen. Det händer så mycket nu i sexköpsdebatten, att jag känner att jag måste pränta ner lite tankar kring det hela. Annars hittar ni mitt dagliga svammel här.

Eftersom min stora önskan är ett öppnare, friare, mer tillåtande samhälle, så glädjer jag mig oerhört åt att fler nu vågar säga vad de tycker om sexköpslagen. Framförallt att de vågar stå för sin åsikt.

Tidigare har det varit de som förespråkar lagen som hörts mest och de med avvikande åsikt har tystats ned grundligt. Antingen med kränkningar och nedvärderingar, eller med hot om repressentalier.

Nu tycker jag mig ana en skymt av förändring. Fler och fler trycker på för att få en ändring av lagen. Trots att flera av dem mötts med översitteri, jag vet bästattityd och spott och spe, så står de fast vid sin åsikt. Senast var det Per Hagwall stockholmsmoderaterna, som fick igenom sitt förslag om en avkriminalisering. Tidigare var det CUF och LUF står på tur.

Det är inte alltid lätt att få fram sina synpunkter i debatter med de som avgudar lagen, eftersom de dels vägrar att lyssna på vad som sägs och dels pratar om ovidkommande saker, som inte handlar om sexköpslagens vara eller inte vara. Citerat från regeringens hemsida:

"Lagen (1998:408) om förbud mot sexuella tjänster (den sk sexköpslagen) trädde i kraft 1 jan 1999. I samband med sexualbrottsreformen 2005 upphävdes den och ersattes av en ny straffbestämmelse-köp av sexuell tjänst- i 6 kap 11 & brottsbalken.

Bestämmelsen innebär att det är föbjudet att mot ersättning skaffa en tillfällig sexuell förbindelse. Straffskalan är böter eller högst 6 mån fängelse. Den omfattar även den som skaffar en sexuell, tillfällig förbindelse, som någon annan betalar. Med sexuell förbindelse avses främst samlag, men även annat sexuellt umgänge.

Bestämmelsen är könsneutral. Även försök till köp av sexuella tjänster är kriminaliserat. Att sälja sexuella tjänster är inte straffbart och säljarna omfattas inte av reglerna om medhjälp till brott."

Att tvinga någon till sex, mot dennes vilja, trots att de betalar är våldtäkt. Hur man än vrider och vänder på det, så är det ett övergrepp när man mot någons vilja våldför sig på denna någon.

Många, kanske de flesta, som förespråkar lagen jämför frivilligt sex mot betalning för övergrepp. Deras fasta övertygelse är att inom prostitutionen existerar inget frivilligt. Jag har förståelse för, att om något är otänkbart för en själv, så har man svårt att föreställa sig att det inte behöver vara lika otänkbart för andra. Har man dessutom fått höra skräckversioner och kanske även mött sexsäljare som mått dåligt, så blir det en sanning.

Men man bör inte fastna i en fanatisk övertygelse, utan att ta reda på om det stämmer med verkligheten. Vi är många som säljer sex frivilligt, alltså som valt det alternativet för att vi helt enkelt vill det och trivs med det. Det är inte alls svårt för dessa förespråkare att forska lite i det, om bara viljan finns.

Sedan finns det säkert de, som valt att sälja sex i brist på annat lika lönande alternativ och som inte trivs lika bra. Det förekommer ytterligare de som av olika orsaker tvingar sig själva att sälja sex, kanske av destruktiva orsaker, eller för att underhålla ett missbruk, eller av fattigdom. En del av dem mår dåligt, andra inte.

Sexköpslagen hjälper inte i något av fallen. Tvärtom strör den mer salt i såren, då den stigmatiserar och skuld och skambelägger. Det heter så fint att sexköpslagen ska vara till hjälp för de utsatta kvinnorna, vilket inte stämmer i praktiken. Så sa de även i Norge, när de vid nyår genomförde samma lag som vi. Idag vräker de kvinnorna på löpande band och försätter dem på gatan.

Förutom att förespråkarna pratar övergrepp och att lagen är till för skydd och hjälp åt kvinnorna, så kommer de också alltid in på människohandel. Här saltas med siffror och förvanskas fakta. Människohandel är ett problem, det tror jag alla är medvetna om och vill bekämpa. Men det bör diskuteras för sig och inte i sexköpsfrågan. Som väl alla vet, så leder inte all människohandel till prostitution. Det är bara en liten bråkdel som gör det.

Man hör och läser också om legalisering. Att en avkriminalisering skulle innebära att vi snart har statliga bordeller i varje gathörn. Avkriminalisering och legalisering är inte samma sak. Skillnaden kan läsas här. Själv är jag för en avkriminalisering, men tveksam till en legalisering.

Vissa har farhågor att gatuprostitutionen kommer att öka och åter bli ett problem, med både inhemska och utländska sexsäljare på gatorna. Det behöver inte bli ett problem. Tvärtom, ifall återigen viljan och empatin finns, skulle en avkriminalisering kunna bli en hjälp för de som behöver. Idag är det väl i stort sett bara ideella organisationer,som bryr sig om dessa kvinnor/män.

Precis som det är för nattvandrare på många håll, skulle det finnas en mötesplats (buss, eller lokal) för de gatuprostituerade. Där skulle också finnas proffessionell personal. Inte för att få dem att sluta, utan för att skapa kontakt och förtroende för dem. Därefter, tror jag inte det skulle vara så svårt att hitta de eventuella traffickingoffren, eller hallickstyrda sexsäljarna.

En annan fördel med en avkriminalisering är att sexköpare som träffar på kvinnor,som inte verkar må bra, inte riskerar rättsliga påföljder om de anmäler det. Alldeles nyligen kunde vi läsa om en kund, som hjälpte en 17-årig flicka, med risk för att själv få problem. Mycket bra och mycket modigt gjort av honom. Med en avkriminalisering skulle vi kanske få se mer sådant.

En avkriminalisering skulle också göra det legalt att informera på högstadier och gymnasier. Inte för att få ungdomar att börja sälja sex, utan tvärtom. Informera om saker de troligtvis inte tänkt på. För unga människor (kanske även äldre) är det snabba, lätta pengar som gäller, utan tanke på vad som kan följa i spåren. man har tobak och alkoholinformation, men den sexuella informationen är katastrofal i skolorna.

Hur man upplever att ge och kanske få njutning till/av okända män, tror jag beror på vilken person man är. Precis som i vilken sysselsättning som helst. Vi är bra på olika saker. Hanterar situationer på olika sätt osv. Vad man än väljer att göra, sälja sex, medverka i dokusåpor, hjälpa äldre, köra buss, så är upplevelsen och agerandet avhängigt hur förberedd man är, hur psykisk stabil och mogen man är och hur stort intresse man har av det man gör.

Det är lika fel, eller lika sant, att säga att ingen gatsopare sopar gatorna frivilligt, som att säga att ingen sexsäljare säljer sex frivilligt. Gatsoparen, liksom vissa sexsäljare har kanske för stunden inget annat val för att kunna försörja sig. Sant är iallafall, att det finns många sexsäljare som trivs förträffligt med sin sysselsättning och har svårt att finna något bättre alternativ.

För att förstå det, måste man först inse att vi alla är olika och inte alltid gillar samma saker. Lika lite som man ska blunda för att vissa mår dåligt, lika lite ska man blunda för att jag med många fler inte mår dåligt. Nu ser jag fram emot fortsättningen på vägen till en avkriminalisering.

 2007-09-24

Söndagnatt och dags att sätta ner foten igen. Jag är trött så jag tror inte att det blir ett så jättelångt inlägg. Men desto viktigare. Det kommer att handla om rätten att smutskasta, förnedra, nonchalera och hota en segregerad grupp i samhället. En grupp som mycket pga andras osanningar och egen tro, helt enkelt inte har rätt att blanda sig med övrig befolkning. En grupp som det spottas på. En grupp som ingen tror på, ingen vill lyssna till. En grupp som ställs utanför, när det diskuteras om dem. En grupp som ständigt provoceras i media. Jag åsyftar naturligtvis sexsäljarna. En grupp som jag själv tillhör.

För inte alls så många år sedan, var det de homosexuella som fick utstå spott och spe. Det har nu ändrats och de kan anmäla hot och förtal till DO (diskrimeneringsombudsmannen), för fortfarande förekommer en viss diskreminering och utanförskap för den gruppen. Jag läste häromdagen en artikel skriven av en ung kille, Mats Bax, där han beskriver sin situation.

Det gemensamma för den gruppen som dras till samma kön som sitt eget och gruppen som valt att ta betalt för sex och närhet är bristen på respekt från omgivningen. Han avslutar sin artikel med orden:

"Du behöver inte dela min åsikt, men snälla respektera min rätt att ha den, så respekterar jag dig. Men hota aldrig mer att slå mig för att jag håller min pojkvän i handen."

Jag själv har åtskilliga gånger bett om samma sak. Respektera oss som säljer sex. Det enda som skiljer oss från er som spottar på oss, är synen på sex och kärlek. Men inte ska vi behöva utstå ett sådant enormt förakt, bara för att vi har olika sätt att se på saker?

Ni som tycker att vi är pest och paria, drar er inte det minsta för att göra livet till ett helvete för oss. Istället för att vara en empatisk medmänniska och hjälpa oss, så att vi liksom ni kan betala skatt på vår förtjänst, kunna dela vår inkomst med barn och andra utan att de ska riskera att bli fällda för koppleri, kunna leva utan att behöva skydda oss bakom anonymitet etc, så gör ni allt för att skada oss.

Fairyeskort fick sin blogg på AB stängd. Konsultens blogg blev för ett tag sedan nedsläckt efter en anonym anmälan. Lyckligtvis uppstod den strax igen. Samma blogg blev nyligen portad att länka sina inlägg till DN. Idag beslutade konsulten att helt enkelt lägga ned sitt engagemang i sexköpsdebatten. Anledningen är ett hot från denna kvinna.  

 Johanna Parikka Altenstedt, som här ger en liten bild av sig själv. Som intresse skriver hon b.la motiven som finns bakom människans agerande. Naturligtvis kan jag ju inte låta bli att undra vad hennes eget motiv är när hon hotar att avslöja konsultens identitet. Vad har hon för glädje utav det, mer än att visa sin makt och att bevisa för sig själv att hon är förmer än konsulten? I mina ögon är hon en liten skit, som orerar och agerar i saker hon inte är det minsta insatt i. När hon känner sig trängd tar hon till hot. Hon har även hotat andra som bloggat anonymt och som inte delar hennes åsikt. Hotat och verkställt och trott att hon förstört något för den personen.

På den här sidanredogör hon för hur hon startade eget företag i Estland istället för i Sverige. Orsaken var förstås att det var billigare och att där är det lägre skatt.  För nuvarande arbetar hon på länstyrelsen i Malmö. Tidigare var hon personlig assistent till Maria Carlshamre.

I veckan nu så medverkade just Maria Carlshamre via telefon i Studio Ett P1 i ett program om sexköpslagen. Även konsulten medverkade och gjorde ett lysande framträdande.

På sin egen blogg skriver Johanna idag att hon vägrar att ta en debatt med en anonym prostituerad och om konsulten använder hennes namn på sin blogg, så ska hon avslöja hennes identitet. Som jag inledde detta inlägg med...vissa gör allt för spotta på oss sexsäljare. Hon vet ju så väl, liksom alla andra att som sexsäljare i Sverige idag, så kan man inte vara öppen med vad man gör.

Vidare skriver hon så här:  Jag har aldrig sagt att hon skall hålla tyst - bara att hon kan inte dölja sig bakom ett pseudonym om hon vill medverka i samhällsdebatten som en aktiv lobbyist. Vi måste veta vilka vi argumenterar emot och vi måste ha möjlighet att kontrollera att den som anger sig att vara någon också är det.

Vad är det för jäkla smörja. Vika vi måste veta? Hon avgör själv med vem hon vill debattera, men hon kan inte bestämma vad övriga måste eller inte. Det är ingen som tvingar henne att prata med oss, men hon kan inte förbjuda någon att nämna hennes namn, så länge det inte handlar om förtal. Och förtal kan jag inte alls se det som, eftersom det jag tex nu skrivit är rena rama sanningen. Förtal är det däremot när andra skriver om mig och jag inte ska få dementera utan att behöva röja min identitet och därmed skada mig själv.

Hon avslutar med detta   Alla hot och allt förtal mot mig på anonyma bloggar kommer hädanefter polisanmälas. Då kommer även identiteten bakom bloggarna utredas.

Herregud. Hon ska få hota, men ingen annan ska få protestera. Jag vill bara klargöra att alla har rätt till en åsikt och bara för att man heter Johanna Altenstedt så går man inte fri från att bli emotsagd och ifrågasatt.

På DN kan man idag läsa att Göran Person föreläst om härskarteknikerna. Det är jag övertygad om att han kan på sina fem fingrar, eftersom han själv använt dem flitigt. Jag kan inte undgå att se likheter med dessa tekniker och sättet som vi sexsäljare blir bemötta på. Nr 5 tex...5. Påförande av skuld och skam
Att få någon att skämmas eller känna att han/hon har sig själv att skylla för saker han/hon kritiserar. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning.

Tyvärr så blir det lika sjutton ett långt inlägg *ler* Men jag tror att jag kommer att sova gott, när fått nedpräntat det som rört sig i huvudet idag. Innan jag lägger huvudet på kudden så vill jag bara länka till ett radioprogram från Radio Sjuhärad Borås, som sändes 18 sept och som handlade om sexköp. Petra Östergren medverkade bl.a Klicka på 18/9 kl.17 - 17.30

Det helt otroliga är att ca 18 min in på programmet så läser de upp en protest från (ful)PRIS.  De kritiserar Petra för att hon tillåts åka runt som talesman för oss prostituerade ? De tar även avstånd från offentliga debatter om sexköpslagen. Det här (ful)PRIS består alltså av kvinnor som har varit prostiuerade (eller är?) och som nu vill ha revanch.

De protesterade även när "teatern fackmöte för horor" hade sina förställningar i maj iår. Detta trots att en av deras medlemmar Louise Eek var inbjuden till debatten efteråt. Nu kom hon och gick nästan direkt eftersom hon av någon anledning bokat ett flyg som hon skulle passa mitt under debatten.

Det är kanske inte konstigt att ingenting händer i debatten, då en vägrar bemöta anonyma och hotar avslöja identiteter och en annan inte vågar stanna kvar på en debatt ihop med Petra, utan väljer att protestera då och nu mot offentliga debatter.

Själv kan jag inte göra så mycket mer än att publicera mina åsikter här på bloggen, för de som vill ta del av dem. Jag tillhör ju som sagt en segregerad, fördömd och icke betrodd grupp i samhället.

2007-08-02

Det är bra. Håll musiken igång. Håll debatten igång. Vem blir näste man/kvinna att författa ett stycke om oss sexsäljare och våra kunder? Vem står på tur att få berätta i media om denna avskyvärda sysselsättning? Det är spännande. Spännande att vänta. Vänta på att någon som vet vad det handlar om, till slut får säga sitt. Vi lever ju i ett demokratiskt samhälle, där alla ska ha rätt att ge sin syn. Nu har en aspekt och en åsikt utav prostitution fått råda en oerhört lång tid, tycker jag. Så jag väntar med spänning på när det ska bli sidbyte.

Det är ju lite trist, ja inte så lite egentligen, att vi med en annan åsikt och en annan upplevelse av det hela, inte får bemöta det i media. Debatten som borde föras i tv, radio, tidningar så att alla har en chans att kunna ta ställning, den förs till största delen inom bloggvärlden. Den är skymd för majoriteten av svenska folket. De blir endast matade med många gånger osanningar eller enkelspåriga fakta.

Det är fegt att undanhålla verklig fakta. Fegt att inte ta upp exempel som visar myndigheters agerande gentemot en stor grupp i samhället. Fegt att bara prata om de kvinnor/män som inte passat till att sälja sex. Fegt att dra in saker som inte handlar om ämnet. Fegt att inte våga prata direkt med oss och till oss. Oavsett vilken åsikt man har, så är det fegt att inte respektera att någon annans tycker annorlunda.

Det är också både fegt och fel av Adaktusson att inte ta reda på mer fakta, innan han skickar en artikel för publicering. Det stämmer säkert att det fanns en kvinna som hoppade ut genom ett fönster, för att hon inte varit sann mot sig själv. Hon sålde sex, fast hon egentligen inte ville och mådde naturligtvis dåligt utav det. Inget konstigt alls. Folk väljer att vilja avsluta sitt liv utav många orsaker, som gör att de mår dåligt.

Det jag anser vara fel utav en erfaren journalist som Adaktusson , det är att inte vara nyanserad. Här lyser hela hans egna fördömanden igenom. Ska man skriva seriöst om prostitution eller vad som, så kan man inte bara se till en enda sida. Här lyssnar han endast till de som stöder hans egen åsikt. Det är inte rätt journalistik.

Han har rätt att ha vilken privat åsikt han vill, men han ska inte skriva en artikel och göra sin åsikt till en sanning. Förvisso är det en sanning för honom. Men det som är sant och rätt för den ena, är det inte alltid för andra. Den dagen då någon kan bevisa för mig att de flesta mår dåligt av att sälja sex och att de flesta ljuger för sig själva, när de säger att de tycker om det och trivs med det....då ska jag vara tyst.

Den dagen kommer aldrig. Felet som bidrar till den skeva bilden av prostitution, är att det bara är just de som på något sätt inte mått bra, som får uttala sig. Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen. Om bara viljan fanns, så skulle det inte vara svårt att få till en undersökning som visar att kanske majoriteten av sexsäljare verkligen gör det av fri vilja och även trivs med det. Det vore väl jättelustigt om det just när det gäller prostitution bara fanns en enda aspekt av det hela. Det säger sig nästan självt att alla inte kan må dåligt, likaväl som att alla inte heller kan må bra av det.

Adaktusson skriver bla om teaterförställningen Fackmöte för horor

"Att utmana gängse förställningar och föråldrade synsätt kan vara lovvärt, men sker det på bekostnad av samhällets svagaste och i strid mot vedertagen kunskap finns det anledning att reagera"

 Påstår han här alltså, att kvinnor tillhör de svaga i samhället? Om han hade sett teatern skulle han inte ha kunnat skriva...i strid mot vedertagen kunskap...eftersom teaterföreställningen bestod av just verkligheten. Verkligheten skriven av sexsäljare. Vem har bättre kunskap än vi själva?

Men som jag skrev inledningsvis, håll musiken igång. Skriv vad faan som helst, bara vi som trivs med det vi gör och de som inte delar adaktussons åsikt..bara vi också får tillföra vår sanning och vår verklighet i media, så det kan bli någon ordentlig debatt någon gång. Jag väntar. Väntar med spänning.

2007-07-17

Nu duggar inläggen ganska tätt igen, här från min slumrande Expressenblogg. Jag anser mig väl fortfarande ha sagt det mesta vad gäller min syn och om min verklighet som glädjeflicka. Men liksom den nu lika slumrande sommaren som nu har väckts till liv igen, så blommar även prostitutionsdebatten upp och väcker liv i mig. Jag gillar inte att upprepa mig, men inser att för vissa så krävs det repetioner. Om och om igen. Kanske är mottagaren eller mottagarna inställda på fel kanal. Med fel frekvens så lär aldrig informationen komma fram i vilket fall, men jag gör ett nytt försök.

Debatten om prostitutionens vara eller icke vara, har sedan jag började blogga, hållit en nivå på mellanstadieklass eller lägre. Jag började blogga för ca ett år sedan av den anledningen att jag ville berätta om min verklighet. Det är en verklighet som skiljer sig enormt från det som framställs i media. Andra sexsäljare bloggar också och alla har vi varsin verklighet och inget av det stämmer med det som politiker, debattörer och andra vill få oss att tro.

En och annan sällsynt motståndare har försökt att debattera på ett sakligt sätt, men de är så få, så de försvinner i mängden. Vi sexsäljare försöker med näbbar och klor att få berätta och informera om vår hobby. Men trots att allt handlar om oss, så vägras det att lyssna på oss. Någon enstaka gång har Isabella (konsulten) ensam eller tillsammans med vårt nätverk fått en artikel publicerad.

Men så fort vi försöker och fått tillstånd att tala om hur vi ser på saken och informerar om de fakta vi känner till och hur verksamheten ser ut för oss, då droppar det in ironi, fördomar, skällsord och egna trossatser, i både artiklar, krönikor och bloggar. I bloggar tycker jag, att var och en får ha sin åsikt och skriva vad sjutton de vill. Men att gå ut i media med egna, påhittade föreställningar och där göra dem till en sanning för folket, är att missbruka tryckfriheten. Ni är många, väldigt många som är helt ute och cyklar.

En del av er ställer frågor. Frågor som ni tror innan att ni vet hur folket ska svara på. Nu frågar jag, till vilken nytta är detta falska sceneri? Vad får ni ut av det? Sover ni bättre om natten? Tror ni att ni kan omvända de som inte tycker som ni? Och om så vore, på vilket sätt gynnar det då er?

Jag själv försöker inte omvända de som inte tycker som mig. Jag vill bara informera att det finns en annan sida än den som framställs i media och det tycker jag gemene man har rätt att få reda på. Om det då visar sig att någon eller några börjar tänka efter och bilda sig en egen uppfattning, då gynnar det naturligtvis både mig, mina kolleger och mina kunder.

Jag skummade runt lite idag på bloggportalen och knuff.se och såg att det var flera som hängt på i sina bloggar om just prostitution. En del hyllar den, andra inte. I en blogg står tex följande..   visa mig gärna en studie som visar varför vissa tjafsar sig medvetslösa om prostitutionens fördelar.  Förstår ni nu vad jag menar med mellanstadieklass? Kanske förskoleklass vore mer rättvist. Nu finns det studier och undersökningar som visar att en kriminalisering av sexköp inte tjänar något egentligt syfte och vad syftet är, det vet jag fortfarande inte. Är man intresserad och seriöst vill skaffa sig kunskap, så finns det att hämta.  Jag passar frågan tillbaka, för jag har lärt mig att bästa sättet är att ställa sig på motståndarens nivå. Visa mig en studie som visar varför vissa tjafsar sig medvetslösa genom ironi och lögner om prostitutionens nackdelar.

Jag tycker inte jag ska behöva poängtera, att vi nu pratar prostitution. Inte sexuell trafficking. Men jag har förstått flera gånger, att det är svårt. Svårt att vilja se skillnaden mellan dessa två begrepp.

En annan bloggare uttalar sig, trots en fil mag i sociologi, på samma konstiga, barnsliga och oseriösa sätt. Jag ser det förstås som ett hån, att vi inte ses som seriösa av dessa personer som valt att ironisera istället för att föra en vettig debatt. Jag förväntar mig inte alls att bli omtyckt av de som avskyr prostitution, men jag förväntar mig att bli respekterad för mina åsikter på samma sätt som jag respekterar de som har en annan åsikt än mig.

Om denna bloggare, som borde vara humanistisk med tanke på hennes utbildning,satt sig in i och informerat sig om hur tokigt lagen slår mot oss sexsäljare, då skulle hon inte behöva ställa sig frågan varför Isabella skyddas genom anonymitet. Att ens ha den tron att det är en porrindustri som står bakom Isabella visar att det finns en hel del kunskap att hämta. Att sedan i samma andetag fråga sig när sexköparnas fruar ska höras i debatten, visar tydligt att här handlar det inte alls om humanitet, utan om att få oss att ilskna till eller att helt enkelt göra sig löjlig över något hon inte vet något om. Vad sedan Isabellas barn har med det här att göra övergår mitt förstånd. Då anser jag ändå att mitt förstånd faktiskt höjer sig över mellanstadieklass.

Ytterliggare en annan bloggare, som är less på allt tjat om sexsäljarna och vill fokusera på köparen.... Jag vet vem den sexköpande mannen är. Jag har mött honom vid alldeles för många tillfällen. Han är allt mellan 25 och gubbe. Han är arbetarklass eller medelklass eller överklass eller odefinierbar. Han tycker alltid att en djupare avsugning är värt en hundring. Han ställer alltid av sig skorna prydligt, som om det skulle göra hans besök mindre läskigt. Jag har sett honom i ögonen, men nästan aldrig mött honom som en del (än mindre som huvudperson) i debatten. Fast det är klart, hur ska han ha tid att vara där när han har fullt upp med att fingra på skrynkliga sedlar med ögonen vilandes på offret/hjältinnan?

Här kan jag också skönja ett visst hån. Jag tror inte att den här bloggaren är helt okunnig om sexköparens situation. Att han inte figurerar i debatten beror inte på tidsbrist. Har man så starka åsikter om något, så vet man med all säkerhet att vi har en lag i det här landet som gör sexköpare till kriminella. Även en mellanstadieunge skulle förstå varför de då inte förekommer med egna röster i debatten.

Nu finns det glädjande nog modiga män, som medverkar i undersökningar, som har åsikter och en som även bloggar.

Jag fortsätter med ännu en bloggare. Inte lika ironiserande, men med en åsikt som inte överensstämmer med min. Men som jag sagt, alla måste få ha sin åsikt och alla måste få tycka och agera på sitt sätt. Det kan man göra som vuxen, om man vill, om man är ödmjuk och tillåtande och respekterar sin medmänniska. Den här bloggaren anser att kvinnor på olika sätt är beroende av mannen. Ja, så var det ofta förr. Men mer och mer har kvinnan tagit plats och idag behöver vi inte mannen till mer än njutning och trevligt umgänge och som far till de barn vi kanske vill ha. Det är iallafall min åsikt. Citat från bloggen... 

Jag för min del vill hellre göra kvinnor slutgiltigt oberoende av manskollektivet och en gång för alla riva sönder det där kontraktet. Eller vad säger ni?

Jag säger, att jag rev det kontraktet för länge sedan. Nu är det männen som är beroende utav mig *ler*

Slutligen ännu en man som inte är ute och cyklar. Ja, naturligtvis finns det ganska många som håller tungan rätt i munnen, tack och lov för det...tanja... louise...blogge...josh...charlotte...röd libertarian... mfl, mfl, som jag inte nu i skrivande stund kommer på.

Jag hoppas att vi ska slippa bli fortsatt hånade. Att vi ska kunna föra en saklig debatt på ett vuxet sätt. Man måste både kunna ta och ge. Med min blogg och mina inlägg här, vill jag ge de som är intresserade en inblick i hur det är för mig att vara glädjeflicka. Jag vet att jag inte är ensam om att tycka om det jag gör. Jag vet också att andelen som gör det här med lust är mycket större än vad som framställs av de som tror sig veta. Jag vet också att många inte tycker om det de gör och att en del rent av mår dåligt. Jag vet också att en liten klick av de som köper sexuell njutning, är hänsynslösa och har en skev bild utav kvinnan. Jag vet även att en stor del, antagligen de flesta, av alla de som betalar för en stunds välbehag är helt normala, trevliga, allmänbildade och helt underbara män. Om jag påstår att de skulle vilja ha en avsugning i bilen bredvid barnstolen på väg till dagis efter jobbet...då vore jag också ute och cyklade.