GLÄDJEFLICKAN GRETAS SPARADE

Inlägg publicerade under kategorin Människohandel/sextrafficking

Av Greta - 1 juni 2012 17:52

      Nu är jag här igen. Ibland blir det mer ofta och ibland väldigt sällan, beroende på om det finns något relevant att skriva om. Det som inte är relevant svamlar jag ju om på min dagliga blogg, som ni också är välkomna att läsa. Ni som inte redan gör det.


Anledningen till dagens inlägg är att jag plötsligt erinrade mig en rappoort av BRÅ ( brottsförebyggande rådet ) som jag har nämnt tidigare fast den då inte var helt klar. Idag klickade jag in mig till BRÅ:s hemsida och fann rapporten. Den publicerades i november förra året -011, men jag har tyvärr inte uppmärksammat den i media. Om den ens har omnämns. Den här rapporten är ett uppdrag av regeringen för att utvärdera regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel som infördes 2008. Handlingsplanen består av 36 olika uppdrag som tilldelats olika myndigheter och organisationer. BRÅ:s uppgift har varit att följa upp hur myndigheterna har arbetat med uppdragen, resultaten det blivit och de har även bidragit med egna synpunkter. 


Prostitution och människohandel för sexuella ändamål, slutredovisning. Det är ganska mycket text, men det är strukturerat och relativt lättläst om man är intresserad av ämnet. De betar i ordningsföljd av de 36 uppdragen i tur och ordnig. I uppdraget förebyggande har de själva lagt till utbildning eftersom det är en nödvändighet för att överhuvudtaget kunna förebygga. Jag har förstås varken tid eller lust att gå igenom alla punkterna här, utan rekommenderar er att gå in och skumma igenom rapporten. 


Regeringens syfte med handlingsplanen var förstås att signalera det oacceptabla i sexköp och människohandel. BRÅ:s bedömning är att det har lyckats. De har fått upp ...." frågan på agendan bland dem som i sitt arbete kommer i kontakt med problemen eller kan komma att göra det. I den bemärkelsen har handlingsplanen gjort ett tydligt avtryck."

"Men det har också funnits svårigheter i myndigheternas arbete med handlingsplanen. Den största svårigheten enligt hur Brå:s bedömning ser det, är att människohandel och prostitution är relativt dolda och outforskade problem.

Det innebär också att kunskapen om hjälpbehoven brister. Slutligen saknas vetenskapligt förankrade utprovade hjälp- och stödinsatser för de som är utsatta.

Trots dessa svårigheter har mycket gjorts med hjälp av handlingsplanen, som på sikt bör kunna bidra till bättre förebyggande och brottsbekämpande insatser och bättre stöd till de utsatta. "


De ägnar några sidor till de utbildningar som påbörjats och kanske även avslutats. De nämner Socialstyrelsens utbildningsmaterial bla som jag redogjort för i ett tidigare blogginlägg. Lärare har tydligen utbildats för att bättre kunna undervisa i sex och samlevnad. Allt detta är jättebra anser jag och välbehövligt.  Det har även varit konferenser i andra länder för att sprida den svenska synen på prostitution och människohandel. Ungefär som när man förr försökte få folk att anamma kristendomen, enligt mig.


Sedan handlar det om anmälningar och antal fällda brott av männsiskohandel respektive koppleri och svårigheten att se gränsen där emellan. Det handlar om insatser för stöd och hjälp till de utsatta. Behovet och efterfrågan har varit större än resurserna.


Frågan om sexhandeln har minskat på grund av handlingsplanen kan BRÅ inte bedöma.


"För att kunna bedöma om det målet har uppnåtts skulle man idealmässigt behöva ha uppgifter om prostitutionens och människohandelns omfattning, dels direkt före, dels efter att handlingsplanen genomförts. Redan här kan sägas att några sådana uppgifter inte finns tillgängliga. Sammantaget har Brå inte funnit några studier som ger något underlag för att bedöma om prostitution och människohandel i Sverige har minskat till följd av handlingsplanen."

 

"Sammantaget är kunskapen om prostitutionens omfattning begränsad och det saknas regelbundna studier som ger underlag för att bedöma den totala utvecklingen under åren 2008–2010, de år då handlingsplanen varit i kraft."

"När det gäller omfattningen av människohandel för sexuella ändamål är kunskapen om omfattningen i Sverige ännu mindre än i fråga om prostitution."


Vidare handlar en del om nationellt samarbete, något jag sjäv efterfrågat, då med tanke på de som tvingats hit och vad som sker när de återvänder till sitt land. Men i rapporten framgår att människohandel i ordets rätta bemärkelse där det bevisat handlar om tvång, är väldigt sällsynt i Sverige. Om det beror på sexköpslagen eller inte, därom tvistar de lärde. 


En stor del i handlingsplanen handlade om att stärka det förebyggande arbetet. Att agera, upplysa och informera. Jag kan tycka att det är jättebra och det har jag påpekat hur många gånger som helst i mina åsikter här och var. Men det finns ju olika sätt att upplysa och informera. I mitt huvud handlar det om saklig upplysning, inte som jag tyvärr tror är fallet många gånger, att överdramatisera, manipulera och prata utifrån sin egen tro och moral istället för fakta. Säkert har de föreläsningar, temakvällar, kurser och informationsblad som genomförts varit både bra och mindre bra.


Polisen och åklagarmyndigheten fick i september 2008 i uppdrag att utöka och förstärka sina insatser vad gäller prostitution och människohandel och fick en extra tilldelning på 40 miljoner kronor.  Bland annat började de samarbeta med hotell och taxi, de åkte på studieresor, anordnade kurser och utbildningar och framställde en handbok i att utreda. Resultatet blev en fördubbling av anmälda kopplerifall, men ingen lagfördes för människohandel och inte heller ökade antalet dömda för koppleri.


Vidare kan man läsa att  "Svenska institutet (SI) fick i oktober 2008 i uppdrag av regeringen att internationellt sprida information om den svenska synen på prostitution och människohandel samt hur man arbetar mot detta i

Sverige. SI fick sammanlagt närmare 15 miljoner kronor för att genomföra uppdraget under perioden 2008–2010."

 

Ja i det stora hela handlar det om att bekräfta det oacceptabla i att köpa och sälja sex. Men jag tycker ändå att jag kan utröna lite humant och liberalt tänk mellan raderna. Från BRÅ:s sida alltså. Bland annat ifrågasätter de

Kousmanens resultatet att majoriteten av folket vill ha kvar sexköpslagen. 


"Man kan dock fråga sig om skillnader i frågekonstruktion kan ha inverkat på hur respondenterna har besvarat frågan.

Undersökningen år 1996 ställde frågan. "En kvinna som tar betalt för sexuell samvaro. Bör kvinnan betraktas som kriminell?"

I enkätundersökningen 2008 är frågan av mer könsneutral karaktär och lyder "Borde försäljning av sex förbjudas i lag?"

Enligt Brå:s mening kan det inte uteslutas att en del svarande år 2008 kan ha tolkat frågan som att den handlar om koppleri och människohandel."


Nu får ni som vill veta mer gå in och läsa själva.












 

Av Greta - 29 juli 2011 21:31

 2010-01-13

Nu har vi kommit en liten bit in på det nya året. Prostitutionsdebatten ligger lite i dvala, utom i Östergötland och det återkommer jag till i ett separat inlägg. Kanske väntar de flesta på den stora utvärderingen som väntas vara klar i slutet av april. Med de flesta i detta sammanhang syftar jag förstås på lagivrarna. Jag tror de väntar på det stora lyftet med bla skärpta straff för de män som valt att betala för sitt sexuella välbefinnande. Väntar på att få trycka ned oss sexsäljare ännu mer i smutsen och sätta en ännu större offerstämpel på oss.


Så här precis när vi påbörjat ett helt nytt decenium, skulle jag ändå vilja klatcha för ett nyare tänk i prostitutionsfrågan, vilket bilden får symbolisera. Naturligtvis lär, om så blir fallet, vissa skuggor dröja sig kvar som på bilden.

Jag skulle önska att man en gång för alla särskiljer människohandel, trafficking och hallickverksamhet från den vanliga prostitutionen. Med den vanliga menar jag sexköp av en fristående, oberoende sexsäljare. Jag skriver medvetet inte frivillig, för det ordet tolkas så olika från person till person och vad menas egentligen med frivillig? Även om det är ett eget val, vilket jag anser att det alltid måste vara, så är det inte liktydigt alltid med frivilligt. Hur många traskar inte dagligen till ett jobb de egentligen inte vill ha? Men de har gjort bedömningen att det valet var bättre än andra alternativ.


Ser man på hur lagen ändrats efter hand, kan man förundras över hur sakta kunskap och förståelse når makthavarna. 1999 kom förbudet att betala för en sexuell tjänst. 2002 infördes ett nytt brott i Sverige, människohandel för sexuella tjänster. 2004 utvidgades det till att även gälla andra former av utnyttjande än sexuella. Källa.


Läser man Aftonbladets artikel 10/1-010, får man uppfattningen att lagen är svårtolkad. Inte många döms för människohandel, trots att en hel del ligor avslöjas. Den här sortens brott borde ha hög prioritet och även om man kan tycka att män som besökt tvingade kvinnor, borde ha misstänkt något och avstått, så är det inte jakten på dem som är det primära. Det är organisationen bakom. Spindlarna i nätet och hantlangarna man måste komma åt.

Det nya tänket borde vara, att se människohandel både med sexuellt syfte och annat syfte avskiljt från prostitutionsbegreppet. Vi ser ju tex inte alla städare eller byggjobbare som offer, trots att människohandel finns även där.


När det sedan gäller prostitution, så önskar jag som tidigare att sexköp med gemensam överenskommelse och eget val avkriminaliseras. Att man inte moraliserar, men att man informerar och försöker snappa upp de som kan hamna i riskzonen, tex väldigt unga människor. Vi vet alla hur lätt det är att knyta kontakter via nätet. Det viktiga är att unga killar och tjejer är uppmärksamma och att de vågar prata med någon i sin omgivning ifall de misstänker något. Vi kan aldrig förbjuda hormonstinna och bekräftelsebehövda tonåringar att visa sig på nätet. Det är inget fel, utan det viktiga är att få dem att förstå just det. Att det inte är deras fel.

Vid destruktiv prostitution är det inte prostitutionen som är boven. Här ska naturligtvis den grundläggande orsaken utredas och behandlas individuellt. Vid missbruk likaså. Med individens fria vilja. Finns inte den bör man iallafall så gott det går underlätta för utsatta personer.

Prostituerade som upptäcker att de tar skada av det och vill få hjälp att sluta, måste erbjudas den hjälpen snabbt och på proffessionell basis. Utan att skuldbeläggas.


Att lägga all skuld på sexköparna och offerförklara oss är helt förlegat. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns emotionellt skadade och störda personer. Personer som njuter av att förnedra, att skada och att kränka. Vad passar bättre till det än en hora? Personer som njuter av att sätta på unga flickor. Ju yngre och trångare desto bättre och utan att bry sig om ev motstånd. Sådana personer bryr sig naturligtvis inte det minsta om ifall den prostituerade gör detta frivilligt eller inte.

Ännu viktigare att komma ihåg i sammanhanget är att sådana på något sätt skadade personer, bara utgör en liten klick av alla som köper sex. De här personerna bör upptäckas och få den vård de behöver. Att som nu straffa alla, gör bara att de som behöver komma fram i ljuset,för att undvika att de skadar än fler, blir mer gömda i mörkret. Aktuellt i media nu är härvan i Staffanstorp. Tack och lov att en vanlig, empatisk sexköpare till slut dök upp, så helvetet slutade för tjejen.


Jag tror att fler misstänksamma sexköpare skulle anmäla ifall de inte som nu, själva betecknades som kriminella. Det är bättre att anmäla en gång för mycket än en gång för lite. Risk att skada oss föreligger inte, då vi inte gör något olagligt.

Så en klatch som sagt för att tvång och våld behandlas för sig och separeras från prostitutionsbegreppet och att attityden sakta ändras för oss frivilliga sexsäljare och våra betalande älskare. Att samhället blir mer öppet och tillåtande.


Återkommer så småningom med ett inlägg om sexköpsserien i Corren och NT.

Av Greta - 16 juli 2011 00:19

 2009-01-01


 Sexuell människohandel. En företeelse, som inte bör kopplas ihop med "vanlig" prostitution. Tyvärr, så har våra politiker ortoligt svårt för att vilja se skillnaden. Senast nu, då Aftonbladet skrev om Norges införsel av samma lag som vi, uttalar sig Inger Davidsson (kd) om utnyttjande, övergrepp och trauman. 


Brottsförebyggande rådet BRÅ, kom i höstas 2008, ut med rapporten "Sexuell människohandel". En rapport som tar upp den sexuella människohandeln.  Regeringen har tagit fram en handlingsplan för att bekämpa människohandel. 210 miljoner ska satsas på bla stöd, skyddat boende och behandlingshem för de som utsatts. Jag skulle ju också önska mer kommunikation mellan länderna och bättre samarbete med tullen och öppen och rak information i de aktuella länderna. Jag skulle även önska en avkriminalisering av "vanligt" sexköp, så det inte behövde tillhandahållas i det dolda, vilket naturligtvis gynnar den organiserade brottsligheten.


I rapporten står, att varje länk i kedjan är viktig när brottsförbyggande och brottbekämpande metoder och strategier ska formuleras. Rapporten utgår från två perspektiv, tillgång och efterfrågan.



"Människohandel för sexuella ändamål tar sikte på kvinnor som utsätts för tvång eller förs bakom ljuset och hamnar i prostitution och koppleri på någon annan plats än den de egentligen kommer ifrån.


Sverige är ett land med efterfrågan på sexuella tjänster och är därmed mottagare av det utbud som tillgången medger. Från ett marknadsperspektiv är därför Sverige attraktivt och utgör en arena för etableringar av illegala prostitutionsverksamheter med kvinnor som är föremål för människohandel. Men kunskapen om hur sexhandeln organiseras och underhålls i Sverige behöver utökas för att man ska kunna identifiera viktiga angreppspunkter mot denna kriminalitet."


 


Ju större ett nätverk är, ju fler personer behövs för att bedriva verksamheten. Ledsagare som för kvinnorna hit, någon som lägger ut annonser och någon/några som tar hand om intäkerna.


Man pratar om profitörer och främjare inom nätverket. Profitörer är de som driver nätverket, rekryterare och kopplare tex. Främjare är de som medvetet eller omedvetet hjälper till, ex taxichaufförer, hotellpersonal, hyresvärdar.


 


I Sverige är de flesta nätverk små, men man misstänker att de ingår i större konstellationer, som i regel är osynliga. Transporten hit är oftast den enklaste och billigaste. Ett vanligt sätt är att åka genom Finland och sedan ta färjan hit, där ingen kontroll görs.


I annonserna sedan, så ger man sken av att kvinnorna är självständiga, eftersom organisationen vet att svenska män inte vill köpa sex av utsatta och ofrivilliga kvinnor. Här antar jag, att det måste vara svårt för en man att avgöra och sexköpslagen är ett hinder ifall mannen misstänker att kvinnan inte är helt med på det hon gör. Är han inte säker, så låter han det bero för att inte själv utsättas.


"...egentligen vet han inte riktigt hur man skiljer på självständiga entreprenörer och traffickingoffer. Samtidigt tycker organisationen som kvinnan ingår i att det är viktigt för framtida affärer att hon ger sken av att vara egen företagare och intresserad av kunden. För att kunna tjäna pengar och betala tillbaka skulden rekommenderas hon att tillmötesgå kundernas önskemål. Hon stannar kvar i verksamheten eftersom hon känner att hon inte har någon annanstans att ta vägen. Hon kan heller inte orientera sig i den svenska miljön."


 


Nu är inte alla utländska kvinnor som säljer sex i Sverige offer för sexuell människohandel och som sagt, det kan vara svårt att avgöra. Trots att de allra flesta svenska män tar avstånd från sexuell människohandel, så framgår av rapporten, att flera väljer efter billigaste pris och tillgänglighet. En del ser det också som spännande med en annan etnicitet. (i rapporten deltog 551  sexköpare med att bla svara på en enkät.)


Enkätundersökningen visar att prostituerade kvinnor med utländsk härkomst både är större i antal än inhemska och vanligare i annonser.


Med ledning av de olika undersökningarna har Brå listat några möjliga indikationer på att människohandel förekommer:





 Utländsk kvinna som inte talar det svenska språket.




 Kvinnan verkar ointresserad.




 Kvinnan är dåligt behandlad fysiskt eller psykiskt.




 Det finns tecken på sårbarhet och exploatering.




 Kvinnorna marknadsförs på etablerade Internetsidor för prostitution där annonsen är skriven på svenska.




 Kvinnor som marknadsförs introduceras genom sin etnicitet.




 Kvinnorna erbjuder billigare tjänster.




 Yngre kvinnor och minderåriga flickor.




 Tecken på organisering som kapital, lokala kontakter och avancerad marknadsföring.




 Arbetsplatsens läge, exempelvis dyr våning mitt i stan kan tyda på en organisation och pengar.

 

Den svenska kunden har en relativt liten kunskap om hur människohandel yttrar sig. När de inte ser märken eller rädsla, så tror de att de möter en "egen företagare". Eftersom organisationen vet detta, så anpassar och konstruerar de en bild av hur den svenska sexköparen vill ha det. Rapporten tar upp ett fall där organisatören befann sig i lägenheten, men när kunderna kom satte han sig i köket. I ett annat fall arbetade flera kvinnor tillsammans, men när någon hade en kund, så fick de andra gömma sig. 

Sexköparna borde även reagera om de svarar på en svensk annons och får ett svar på engelska tillbaka. Men ibland för att hålla koll på kvinnorna, så sköts kotakten med kunden av organisatören. När kunden sedan ska träffa den prostituerade, så får han inte den korrekta adressen, utan hänvisas till ett ställe i närheten där han får nya hänvisningar. Detta för att försvåra för ev polisspaning och för att undvika att kunder möts i trappan.

 

Platsen för mötet sker ofta i lägenheter eller hotell. Lägenheter som mer eller mindre är förtäckta bordeller där kvinnorna både bor och tar emot kunder. För att inte ev grannar ska bli misstänksamma utav mycket spring, så byter de bostäder med jämna mellanrum. Mellan förflyttningarna används hotell. 

Sexköpare som ringer på flera annonser och hänvisas till samma adress, bör dra öronen åt sig, anser jag. BRÅ rekommenderar bla ett ökat samarbete och en checklista över tänkbara tecken som indikerar människohandel. 

 

Rapporten är lång och matig och tar upp myket mer än vad jag redogjort för här. Så gå gärna in och läs den, när du har gott om tid. Det som förvånar lite är att förbud att köpa sex kom 1999, men förbud mot människohandel kom inte förrän 2002. Under 2007 dömdes  2 fall till fängelse för människohandel och 85 stycken till böter eller strafföreläggande för köp av sexuella tjänster.

 

Lägger som avslutning till en liten reflektion, som jag hittade på en blogg. Reflektion mellan sexuell människohandel och prostitution. Bloggskrivarens mamma håller tydligen på med textilhantverk, odlar och plockar bomull, kardar och spinner osv.


Jag tycker det är helt ok att hon ägnar sig åt att plocka bomull. Däremot tycker jag att det var fel att plantageägare i södra USA hade slavar som plockade bomull. Men felet låg aldrig i bomullsplockandet. Felet låg i slaveriet och i tvånget.

 

Skapa flashcards