GLÄDJEFLICKAN GRETAS SPARADE

Inlägg publicerade under kategorin Prostitution

Av Greta - 28 maj 2011 00:18

2006-07-15T03:31


Visst går vi och bär på fördomar lite till mans och många av oss har förutfattade meningar om saker. När jag började som glädjeflicka, trodde jag att det mest skulle vara äldre som besökte mig. Äldre som antingen levde ensamma eller som inte blev tillfredställda med sin fru. Redan min första kund (se tidigare inlägg) tog mig ur den villfarelsen.  En ganska skrämmande upptäckt var, att så enormt många människorgick och bar på otillfredsställda behov. Nu menar jag inte enbart det sexuella behovet, utan även behovet av att prata, behovet av att bli sedda, behovet av närhet och beröring.  Alla har vi behov av att bli bekräftade, även jag och även du.
 
Att ha förutfattade meningar om saker, gäller ju också sexkunderna. En del tror att det blir si, andra att det blir så. Ibland stämmer det, ibland inte. Alla vi sexsäljare jobbar på olika sätt, eftersom vi är olika individer med olika bakgrund och sexkunderna förväntar sig olika sätt, beroende på tidigare upplevelser och hörsägen.
 
Du kan inte se på en person om det är en person som betalar för sitt behov. Lika lite kan du se om personen är frivilligt protistuerad och kanske inte heller om den är ofrivilligt prostituerad.
 
De två största grupperna av kunder, som jag har erfarenhet av är:
 
1...de som lever i ett långt äktenskap, där det sexuella helt upphört. De har vuxna barn, kanske barnbarn, stabil ekonomi, vänkrets. En skilsmässa skulle kunna äventyra allt och det skulle också kunna leda till ensamhet. Här finns många kategorier, egna företagare, läkare, högre uppsatta chefer, poliser, politiker. De kan disponera sin tid, som de vill och på grund av ställning är det väldigt viktigt med diskretion. En stadig älskarinna är för osäkert .Återkommer i 9 fall på 10. Ålder ca 50 -65 år
 
Den här gruppen förväntar sig att få....tid, trevligt bemötande,mer samtal och umgänge än sex, förståelse för om potensen sviktar, beröring, närhet, ger hellre än får.
 
2...de som inte vill eller har tid att ha en stadig relation. Kanske befinner de sig mitt i karriären och det inte är läge för att bilda familj ännu. Här återfinns egna företagare, blivande chefer, datafolk, industriarbetare, bagare, ja alla yrkeskategorier. Många av dessa män är måna om sitt yttre, tränar på gym eller liknande, verbala, trevliga, ser bra ut och klär sig snyggt. Det de minst av allt vill ha just då är en tjej på halsen, därför väljer de att betala för sitt behov. Men visst då och då blir det ett one night stand. Månar om sin intrigitet. Kan återkomma flera gånger, för att sedan söka nya jaktmarker Ålder ca 26 - 35 år ca.
 
Dessa män förväntar sig....professionalitet, att både ge och ta, håller ofta tidsmarginalen, inte så mycket prat.
 
Utöver dessa finns de som, är och blivit singlar, men söker förhållande. I väntan på det så betalar de för sitt behov. Här finns alla yrken representerade. De här männen kan vara blyga, svikna, över/underviktiga, ha något handikapp, ha dålig självbild eller tvärtom vara tuffa och självsäkra. Utseendet och kläder har ingen större prioritet, men de är hela och rena. Många återkommer regelbundet, men ofta med längre tidsintervall.  Ålder 26 -60 år ca.
 
De här förväntar sig...empati, närhet, beröring, tid, prat, tar hellre emot än ger, går ofta över tidsmarginalen.
 
Sedan finns de som betalar för sex, för spänningens skull. Kanske har de ett väl fungerat förhållande, men har inget emot att vänstra ibland och träffa andra kvinnor. Minst risk för upptäckt är att besöka en glädjeflicka. Här återfinns också de flesta yrkeskategorier. De här männen visar gärna en liten självsäker attityd, men har ofta glimten i ögat och slösar med sin charm. Kan återkomma, men mer troligt att de söker vidare.  Ålder 26 - 60 år ca.
 
Dessa män förväntar sig....sex, sex, sex varvat med lite bus och humor,ger lika gärna som tar, håller tidsmarginalen.
 
Det finns även yngre män, som lever i en relation, men där sexet av olika anledningar inte fungerar eller är obefintligt. De ser det här som en möjlighet att få sina behov tillfredsställda. (Kan drabbas av ångest och få samvetskval.) Återkommer annars regelbundet. Ålder 26 -45 år ca.
 
De förväntar sig...tid, prat, ömsesidigt sex. 
 
Yttrerligare så finns en liten grupp (från min verklighet) som antingen har ett överdrivet stort behov av sex, eller som sett för många porrfilmer. De här använder ofta ett vulgärt språk, tror sig vara mer erfarna än de är, kan ibland ha en motsägelsefull syn på oss sexsäljare, kan se sig lite bättre än vi. De har för det mesta inget stadigt förhållande. Här återfinns både arbetare, arbetslösa och studenter. Återkommer sällan. Kan ifrågasätta priset. Ålder 26 - 35 ca.
 
Den här gruppen förväntarsig....sex, at få vara dominant, inte mycket prat, tar för sig och tror att de ger, inte noga med tiden.
 
Slutligen finns en annan mindre grupp, ofta lite äldre, som vill förverkliga en del av sina fantasier. Det kan vara så enkelt som att bli avsugen, vara klädd i kvinnokläder, få vara underlägsen, bli analt stimulerad. Andra önskemål finns, men vissa avböjer jag. Ofta är det trevliga, försynta och tacksamma män. Kan återkomma med långa intervaller. Ålder 40-60 å ca.
 
Dessa förväntar sig....förståelse, att få det de önskat, ger ibland ibland inte, håller tidsmargnalen.
 
Säkerligen finns det fler olika personer som väljer att köpa sex av  vissa anledninger. Jag har haft tur och bara träffat på vanliga, trevliga män och så hoppas jag att det förblir. Men även här finns en baksida. Det förkommer att sexsäljare blir illa behandlade av kunder och en del kunder har en skev kvinnosyn.  Men det här ärmin erfarenhet och min verklighet.
Jag återkommer på söndagnatt, med något nytt inlägg som intresserar somliga, men som ses som svammel av andra. Till dess
                                                  
           
Av Greta - 27 maj 2011 23:24

2006-07-01T02:58

Jag kan svara både ja och nej på den frågan. Det är inte så, att jag går omkring och har samvetskval och tycker synd om frun, flickvännen eller sambon som inget vet. Men jag kan tycka att det är synd, att så många inte har ett öppet förhållande och en rak kommunikation med den de valt att leva tillsammans med. Det kanske kan vara så att båda går omkring och önskar och drömmer att situationen vore annorlunda, men ingen säger något och dagarna går och livet rullar på.
 
Som jag skrev i ett tidigare inlägg, så lever ortoligt många i förhållanden, där beröring, närhet och minst av allt sex förekommer. Jag vet män, som inget högre önskar än att kvinnan i deras liv ska vara mer intresserad. I sådana fall känner jag empati för båda. Inte alltid...men oftast lider mannen (och kvinnan) brist på något i förhållandet. Varför kvinnorna väljer att inte se det, det vet jag inte. I de allra flesta fall väljer nog mannen att anpassa sig, för även många män har fördomar och ser ner på sådana som jag. Jag har män som kommer till mig, som inte vill ha ett samlag för att det känns mer som otrohet än vad en avsugning gör.
 
Så min erfarenhet är att de flesta män med förhållanden, som besöker mig, gör det inte för att vara dumma mot partnern, utan för att de håller på att gå under själva.
 
Jag har själv varit i en sådan situation, där jag under en period trängde undan mitt sexbehov. Jag tror att de flesta kvinnor någon gång gör det. Jag led med min partner och bad honom skaffa sig ett surrogat så länge. Han gjorde inte det, utan valde att vänta ut mig. Hans val tror jag berodde på, dels hans uppfostran och moral och dels på vår öppna kommunikation.
 
Men naturligtvis finns även de män, som ser en spänning i att älska med en annan kvinna. Män som vill ha en kick. En del går från den ena till den andra glädjeflickan, kanske ihopp om att den där riktiga kicken, riktiga upplevelsen ska infinna sig. Någon kanske har en fantasi som han inte vill förverkliga med partnern, vilken han vill ska vara ren och oskuldsfull. Märk väl att detta bara är mina egna teorier utifrån de erfarenheter jag haft. Dessa mäns kvinnor kan jag känna både sympati och empati för.
 
Sedan finns ett fåtal män som är fanatiskt sexfixerade, kanske sexmissbrukare. Som har till sport att vara otrogna och deras ev partners kan jag tycka synd om. Som tur är har jag bara träffat ett litet, litet fåtal av dessa. Ofta vill dessa män ge sken av att vara riktiga hingstar (antagligen en önskedröm eller skev självbild), i verkligheten är de lika oerfarna som en tonåring. De är stora i orden, men små på jorden, men jag skulle inte ha hjärta att ta dem ur den villfarelsen *ler*
 
Går jag till mig själv, som kvinna, så skulle jag inte acceptera att min partner skaffade sig sex och närhet på annat håll...utan min vetskap. Överhuvudtaget så accepterar jag inte mygel och när någon går bakom min rygg. Jag skulle heller aldrig själv kunna göra det och har aldrig gjort. Därför önskar jag att människor måste börja prata med varandra. Börja att tala om vad de vill och inte vill. Men jag vill poängtera, att jag inte därmed ser ner på de män som besöker mig. Det finns en anledning oftast till att dessa går bakom ryggen på sin kvinna...och här är det inte mitt jobb att lösa det.
 
Att hitta en partner där båda är öppna och likasinnande, kan nog vara svårt. Jag skulle ha svårt att nu leva med en man som inte är lika pigg och nyfiken som jag på att testa saker, som kan pigga upp vardagen. Men det viktiga är att man testar dessa ev saker gemensamt och tillsammans och då skulle jag kunna njuta av att se den mannen tillsammans med en annan kvinna. Men hur många av oss hittar vår tvillingsjäl?
 
I något av mina kommande inlägg, ska jag ta upp det här med hur en riktigt torsk är och beter sig!!!!
 
Jag skojar lite...jag vet inte ens om det finns någon mall på hur en man som köper sex är. Lika lite som det finns mall på hur vi som säljer sex är. Vad vet du om vad den där söta tjejen på kontoret gör om kvällarna? Eller din chef? Är han inte lite extra glad ibland? Grannen som du tar en öl med ibland och som faktiskt har beklagat sig över fruns ointresse. Kvinnan på banken? När du tänker efter, är hon inte allt lite utmanande med sina korta kjolar och höga stövlar? Polisen, UDkvinnan, politiker.
 
De finns runtomkring oss och det är inget konstigt med det, för vi är alla födda med en sexdrift. Av olika anledningar utvecklas den mer eller mindre påtagligt hos oss. Så empati känner jag för de som inte bejakar den.
Av Greta - 27 maj 2011 23:08

 2006-06-27T00:10:382006-06-27T00:31:28

Vem är då jag som skriver?
 
Om jag först ställer frågan: Hur är din bild av en prostituerad? Vad är det första du tänker på när du hör prostitution?
 
Naturligtvis är svaret avhängigt hur du är som person överlag, hur du har uppfostrats vad gäller sexualiteten, vilka erfarenheter du har gjort i livet vad gäller sexualitet, din syn på kvinnan och din syn på sex och njutning.
 
Jag har ingen vetenskaplig grund att stå på, utan detta är mina egna teorier..alltså vad jag tror..utan att ha fakta. Jag tror att så pass många som ca 80% kanske 85% tänker trafficking, när de hör prostitution. Min åsikt är att både politiker och medier har blandat ihop dessa två helt skilda saker, vilket fått till följd att flertalet av de vanliga samhällsmedborgarna tror att det alltid hör ihop.
 
Trafficking är människorov, hot, våld, misshandel, tvång.
Trafficking är påtvingad prostitution...av en annan person.
 
99.9 %..tror jag..utav de som frivilligt säljer sex och njutning och lika många av de som köper sex, njutning, beröring och välbefinnande, tar helt och fullt avstånd mot det fenomenet. Här ska det läggas pengar och resurser för att bekämpa den trafficking som pågår och för att förebygga att ny tillkommer, både vad det gäller att föra in utländska kvinnor för att tvinga dem att sälja sin kropp som att tvinga svenska kvinnor detsamma (alltså agera hallick).
 
 Jag fortsätter med, vad jag tror, att de flesta svenska människorna tänker på vid ordet prostitution. Många ser en utav missbruk förstörd och sliten kvinna. Många tänker nog de första sekunderna på en kvinna i misär. En del kanske ser framför sig kvinnor som står på gatan och raggar kunder. Ett stort antal, tror jag, ser en kvinna som tillåter män att göra vad som helst med dom, mot ersättning av en summa pengar.
Visst...dessa kvinnor finns säkerligen. Ensamstående mödrar, som inte får ekonomin att gå ihop. Unga studerande kvinnor, vars studiemedel inte räcker. Gifta hemmafruar som vill ha en egen liten summa att röra sig med ibland. Missbrukare som måste få ihop till mer droger eller alkohol. Skuldsatta kvinnor som snabbt vill bli skuldfria. På något sätt är även dessa kvinnor tvingade till prostituion, för att kunna leva drägligt eller för att överhuvudtaget kunna existera. Många av dessa mår eller kommer att må dåligt, av att mot sin vilja låta okända män ta, smeka, kyssa och bestiga dem. Kanske blir deras sexualliv förstört för all framtid. Kanske blir deras mansbild förvriden. Kanske känner de sig mindre värda, förnedrade, får dålig självkänsla. Men gäller det alla av dessa uppräknade? Vad tror du?
 
När politiker pratar om prostituerade så är det just detta de tar fram. Enligt dom är det så här för ALLA prostituerade. Det VET dom, för i deras uppfostran, i deras sinnesvärld existerar inte något annat. Att kvinnor liksom män känner lust och att kvinnor liksom män vill njuta och ge sig hän besinninglöst, utan att blanda in förälskelse och kärlek, tror inte jag existerar i deras sinnesvärld. När kvinnor påstår att de njuter av att älska med olika män, att de mår bra av att bli uppmärksammade, känna sig attraktiva...då ljuger de...enligt de politiker, som uttalat sig i frågan om prostitution. Alla sådana kvinnor ljuger. De ljuger för sig själva och de ljuger för andra. Psykologer håller med. Media skriver samma sak. Den lyckliga horan är en myt. Vad anser du?
 
Nu kommer min egna åsikt återigen. Eftersom det är mest kvinnliga politiker som så ihärdigt ser ner på prostituion (så har jag uppfattat det), så vill de värna om sitt eget kön och gör mannen till den största boven. För någons fel måste det ju vara, när kvinnor väljer att sälja sig för pengar. Mannen borde vara så förståndig och redig att han inte tillät sig att missbruka de sköra kvinnorna på detta sättet. En lag tillkom,som gjorde mannen straffskyldig om hans sexuella drift blev så stark, att han inte klarade av att vara den förståndiga, rediga mannen. Ansvaret vilade på honom ( sedan urminnes tider har mannen varit överhuvud och den starkaste). För kvinnan var det fullt tillåtet att locka och pocka, retas och förföra. Den som kan och vet, får gärna förklara logiken i sexköpslagen för mig.
 
Frågar man politiker idag, så heter det att den blev till för att hindra trafficking. Jaha ? Vaddå ? Återigen blandas dessa två skilda begrepp ihop. Att i eget ekonomiskt syfte tvinga en annan person att utföra en handling, mot dennes vilja, är inte samma sak som att jag själv i ekonomiskt syfte utför samma handling, med eller emot min vilja. Hur många trivs och älskar sitt jobb..egentligen?
 
Det finns några politiker som slår sig för bröstet...vi fick iallafall bort gatuprostitutionen. Det kan så vara, men vart tog dom kvinnorna vägen istället? Inte gick dom väl bara upp i rök. Fick dom ekonomiskt bistånd av samhället? Jag har inte någonstans hittat en utvärdering på den här i mitt tycke fullständigt ologiska, idiotiska lag. Inte någonstans har jag kunnat läsa vad man vunnit på den. Vet du?
 
Okej....den lyckliga horan. Klart att hon finns. Jag VET att hon finns och jag tror ganska så säkert att det finns fler än en. Den här som jag vet, är förstås jag själv. För mig har både hora och prostituerad en dålig klang, så jag kallar mig egentligen inget av det.
Jag är rätt och slätt Greta Garbo. En medelålders kvinna, boeende i en mellansvensk stad någonstans i Sverige. Jag är stor motståndare till droger, dricker aldrig sprit, men kan smutta på ett glas vin ibland. Röker inte. Är singel sedan några år tillbaka och trivs förträffligt med att slippa krav och att slippa ta hänsyn. Jag har en liten men pålitlig umgängeskrets. Utöver det har jag ett fåtal nära bekanta. Jag har ett ordinarie arbete som jag verkligen trivs med. Jag har alltid arbetat med människor, men i olika former under årens lopp. Jag har halvvuxna barn.
 
Min sexuella debut skedde i 14 årsåldern med en några år äldre kille. Det var inte botten, men inte heller någon höjdare. Jag fantiserade mycket om sex i den åldern. Jag vet att jag skrev långa noveller..jättesynd att de inte blev sparade. Jag tjuvläste en bok som var min systers, som handlade om väldigt oskyldigt sex, men det satte igång min fantasi och jag onanerade väldigt ofta. Det fanns inget tabubelagt med sex i mitt föräldrahem..det tackar jag gud för. Träffade en ganska mycket äldre kille när jag var 15 som lärde mig mycket och tillsammans gjorde vi allt det som jag då fantiserat om. (jag fantiserar fortfarande) När jag var 19 hade han gjort sitt, så då fortsatte jag att söka outforskade marker. Kände dragning till vissa tjejer som attraherade mig, så nya fantasier satte igång. Ja så höll det på tills jag bildade familj,då avtog forskarlusten, för att sedan tillta med förnyad kraft när jag skaffade eget boende för några år sedan. Och för att avrunda detta långa, långa inlägg, så hittade jag  ett sätt att förena nytta med nöje och därtill även tjäna pengar på det. Är det fel? Är det fult? Är det rätt att mannen ska straffas min lusta?
 
Ovido - Quiz & Flashcards