Direktlänk till inlägg 8 augusti 2011
2011-05-13
Nu har jag väntat tillräckligt på att komma in på min dagliga svammelblogg. Men det är tydligen något fel där så jag får utnyttja den här bloggen istället. Eftersom jag har annat styr för mig resten av dagen och sedan åker bort i helgen och inte kan skriva igen förrän måndag, vill jag förstås att mina läsare ska ha det vanliga fredagsinlägget.
Jag ska försöka att inte bli så långrandig och inte så privat svamlig, eftersom den här bloggen inte är en sådan blogg. Jag tänkte bara koncentrera mig på en enda sak. Nämnligen mina funderingar kring gårdagens regeringsbeslut om höjt maxstraff för sexköp, från det tidigare 6 månader till nu ett år, som träder i kraft 1 juli i år. Att det skulle klubbas igenom visste väl alla, så det var ingen överraskning. Det som överraskar, åtminstone mig, är att förslaget kommer från den av flera, kritiserade, statliga utvärdering, som Anna Skarhed presenterade förra året.
Nu är jag lekman och vet inte vad som är kutym inom politiken. Men normalt bör väl ett bemötande göras av kritiken. Även om det är en statligt, beställd och från början bestämd utvärdering. För mig är det att sätta sig över andra, att som gjorts bara nonchalera. Utvärderingen är ingen riktig utvärdering, utan ett hopkok av redan befintliga rapporter och undersökningar och vissa felaktiga siffror har konstaterats. Ändå utgör den underlag till en lagändring. Det gör mig lätt fundersam. Vad det måntro tanken redan från början?
På riksdagens hemsida kan man läsa gårdagens debatt ord för ord. Förutom straffskärpningen, så diskuterades det bla också om sexköp utomlands skulle vara förbjudet där de inte var överens alls, plus en del annat angående sexköp.
Genomgående så hänvisades till utvärderingen, som alltså inte är med sanningen helt överensstämmande. Alla var rörande eniga om att lagen har en normerande effekt och att enligt utvärderingen majoriteten av befolkningen ställer sig bakom. Nu var och är det inte några aktuella siffror. Andra undersökningar som media gjort visar det helt motsatta.
Eniga var de även i att lagen avskräcker män ( alltid män) att köpa sex. Men plötsligt kommer ett uttalande från Caroline Szyber (kd) ..."Sexköpslagen är i grunden väldigt bra. Men vi har också sett att den varken avskräcker tillräckligt mycket eller används tillräckligt mycket."
Alla verkar så angelägna att få spy ut sin avsky mot sexköp så ibland blev det lite motsägelsefullt. Gå gärna in och läs och bilda er egen uppfattning. Jag kan väl säga att jag är glad att jag inte var där *ler*.
Men jag är glad att Fredrik Federley var där. När de andra spytt ur sig sin avsky och deklarerat hur duktiga och moraliska de själva är, så sa han sin syn på det hela. Tvärs emot alla övriga. Det ska han ha en stor, stor eloge för. Det är modigt, anser jag.
" Man säger att det man egentligen vill komma åt är ett moraliskt ställningstagande. Det handlar om att kammaren och riksdagen säger: På detta sätt får människor inte ha samlag och på detta sätt får människor inte ha sex med varandra men på alla andra sätt. Det är ju inte så att talare efter talare har utgått från sexarbetarens perspektiv. Hade man gjort det hade man sagt: Vi kräver rätten för sexarbetare att organisera sig. Vi vill se till att de får möjlighet till pension, att de får möjlighet att betala skatt och att de, som alla andra, får tillgång till sociala trygghetssystem.
Då kommer den sista berättelsen som var den jag skrev först, då för fyra-fem år sedan, när jag fick för mig att skildra hur jag trodde hur någon variant inom prostitutionen kunde se ut. Sedan gav det ena det andra. Jag hittade på ännu en tänkbar...
Då kör vi nr tre av mina påhittade men icke osannolika varianter inom prostitutionsfenomenet. En kort sak idag. Solen skiner, det är fredag och vi har äntligen lämnat den gråa februari och kommit in i mars. Läs, må bra och ha en skön helg. ...