2008-04-17

Jag fick en kommentar till förra inlägget, som jag inte kunde låta bli att fundera lite mer ingående över...eller på..rättare sagt. Personen förstår om någon säljer sex för att finansiera sitt behov av droger, den förstår de som blir tvingade till det, den förstår om "fattiga" kvinnor gör det för att försörja sina barn. Men inte att någon i ett välfärdsland som Sverige, självmant väljer att sälja sex.

 "Vad får dig till att vilja dela din kropp med så många människor? Hur kan du ge människor det nöjet att få utnyttja din kropp för pengar? Man svälter ju inte i Sverige? "

Tyvärr så finns det faktiskt ganska många människor i Sverige, som lever under existensminimum. Det är väl inte så länge sedan, som det presenterades en undersökning om att antal fattiga barn ökar. Detta bara sagt som en parentes.

Jag tror att många undrar, hur man kan tillåta sig att vilja ha sex med många olika män. Med betoning på vilja. Går man bakåt bland mina inlägg, så kan man hitta svaret på flera ställen. Men jag uppskattar att frågan ställs, istället för att som många gör, tar för givet att jag ljuger. Att ordet utnyttja används i frågan, tyder jag till att frågeställaren och jag inte har samma synsätt på vissa saker, eller är påverkad utav den stora massan.

Hur kan jag ge människor nöjet att utnyttja min kropp för pengar?

Enligt mig är det en fråga, som man kan ställa till alla arbetstagare. Till alla undersköterskor, som med ett pressat leende på läpparna skyndar mellan sina åtaganden och som kanske önskar att tiden skulle stanna en stund, så de hann med att säga några ord till tant Agda och hann med att hålla Kalles hand. Till alla gruvarbetare som kanske har som enda försörjningsalternativ att med livet som insats varje dag ge sig ner i mörkret. Till alla poliser som går till jobbet varje dag med en klump i magen, för att deras arbetsschema är så stressat så att de inte hinner med allt och därmed riskerar att förbise tex ett DNA test.

Ja, listan kan göras lång över de som inte känner välbefinnande och harmoni på sina arbeten och som av stat och arbetsgivare utnyttjas till att prestera sitt yttersta.

Listan över de som hittat sin nich och som kan försörja sig på det de tycker om, är kortare. Hit kan nog räknas de flesta kreativa yrken, men säkert också en och annan undersköterska, läkare, datafolk mm.

Tänk att jag slutligen hittade ett sätt, där jag både kan ge och få välbefinnande för pengar.

Ja, det här var ju ett enkelt sätt att svara. För mig är det enkelt. Men jag har full förståelse för att många, kanske de flesta, ser det på ett annat och  mera skamfullt sätt, just för att det handlar om sexuella aktiviteter. Orsakerna till att man anser, att det mest intima man har, delar man bara med en enda person och det är då någon som betyder något speciellt för en, de går nog långt bak i tiden. Ärvda generation efter generation.

Jag respekterar de som tycker så. Allt som man själv anser är rätt för en själv, det är rätt.

Vad får mig att dela min kropp med så många människor?

En svår fråga egentligen. Lika svår som att fråga...varför vill inte du dela din kropp med flera människor? Jag sonderade lite bakåt i mitt liv och kom fram till, att jag sedan barnsben alltid brytt mig om andra. Jag minns hur någon auktoritet sa, när jag var elva - tolv år, att jag hade överskott på kärlek. Då förstod jag inte mycket av det, men orden sitter kvar och i vuxen ålder förstår jag inte heller vad personen egentligen menade. I min värld kan man aldrig få för mycket utav kärlek. Kärlek för mig är varken nu, eller var tidigare något man bara ger eller känner för en enda person.

Jag anser, att man väljer själv, om man vill känna kärlek eller ge kärlek och då till allt i universum. Visst har även jag träffat personer, som betytt mer än andra. Men jag har nog aldrig träffat någon som varit helt betydelselös. För mig spelar det liksom ingen roll, om jag delar min kropp, mina ord, mina upplevelser, min kunskap, min måltid mm med andra människor.

Det viktiga för mig, förr och nu, är och kommer nog alltid att så vara, att få mina medmänniskor att må bra. Att hitta det positiva i livet, att finna nya vägar, nya dörrar, att känna harmoni och balans. Vilka verktyg jag använder beror på behovet,som människorna som kommer till mig har.

Inte alltid söker de upp mig. Jag kan träffa dem på bussen, under promenaden, på resan, i affären. Nu pratar jag inte endast om sex, utan om helheten, för naturligtvis söker jag inte mina sexkunder i affären. Men det är ingen skillnad för mig, att lossa inre spänningar med att ge någon en orgasm, eller att stötta någon som har problem. I båda fallen får resultatet mig att själv känna välbefinnande.

Sexkunderna är ju speciella på det sättet, att de många gånger hjälper mig att lossa mina inre spänningar också. Delad glädje är dubbel glädje. Pengarna kan vara ett aber i det hela, men å andra sidan..hur många kan försörja sig på ideellt arbete?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Eftersom jag tror / vet att inte så många går in och läser här, vilket i och för sig är helt naturligt då det sällan skrivs något nytt. Så har jag beslutat att den här bloggen får vara endast en förvaring för det redan skrivna gällande sexköp oc...

  Då kommer den sista berättelsen som var den jag skrev först, då för fyra-fem år sedan, när jag fick för mig att skildra hur jag trodde hur någon variant inom prostitutionen kunde se ut. Sedan gav det ena det andra. Jag hittade på ännu en tänkbar...

  Sorry...jag blev antagligen så bländad av solen i fredags så jag totalt glömde bort mina fiktiva historier om tänkvärda scener från området prostitution. Men nu kommer den nionde,som alltså benämns som nr.2 eftersom jag kör dem baklänges. ...

   Då kör vi nr tre av mina påhittade men icke osannolika varianter inom prostitutionsfenomenet. En kort sak idag. Solen skiner, det är fredag och vi har äntligen lämnat den gråa februari och kommit in i mars. Läs, må bra och ha en skön helg. ...

  Så var det dags igen med en ny påhittad berättelse om det komplexa fenomenet prostitution.   NR.4   – Jäkla idioter! Viola slänger på luren. Länge blir hon sittandes och bara stirrar ut i tomma intet. Hon känner sig vilsen, hon kä...