Vad är nu detta för kvinna, tänker ni? Hon heter Anna-Maja Henriksson, är ordförande ( iallafall medlem) i Svenska Folkepartiet i Finland. Hon är även Finlands motsvarighet till Beatrice Ask, alltså Finlands justitieminister. Hon tycker bla att sexbrottslingar ska behandlas med kemisk kastrering. Visserligen på frivillig basis. Det kan kanske vara bra i vissa fall, jag vet inte, men handlar det om frivillighet behövs ingen lag om det, anser jag.

Varför uppmärksamma denna dam då? Jo, jag var inne på Jasmines blogg igår kväll och fick en del länkar som jag tog 
del av. Kan samtidigt passa på att tacka för dagens länkning från ovanstående blogg *ler*. Har inget med tjänster och gentjänster att göra vill jag poängtera, utan de länkar jag i går blev informerad om på hennes blogg är viktiga och
skulle oavsett ha resulterat i ett inlägg här. Kanske skulle det till och med ha platsat bäst på Bloggplatsen.

För okunniga vill jag först bara redogöra för skillnaden i den svenska och den finska prostitutionslagstiftningen. I Finland är köp och sälj av sexuella tjänster tillåtna om de sker på frivillig basis och i samförstånd mellan vuxna
människor. I Sverige är alla köp av sexuella tjänster förbjudet men det är helt lagligt att sälja sexuella tjänster om man inte drar in en tredje part, för då blir det koppleri. Onödigt att fråga mig vilken lag jag anser vettigast *ler*.

Nu vill denna Henriksson ha en skärpning av lagen. Hennes strävan är att göra något åt det här medan hon har posten som justitieminister. Här kan man ju i och för sig fråga sig vad hon ser som viktigt.... att visa att hon uträttat något som justitieminister eller att förändra något hon brinner för. Enligt uttalandet i artikeln är hon inte vidare insatt i frågan, utan verkar bara vilja förändra något för förändrandets sak.

"Den svenska modellen där alla sexköp är förbjudna har fungerat bra enligt min
svenska kollega och det vore nu dags att se över lagstiftningen också i Finland.
Enligt Henriksson har gatuprostitutionen minskat i Sverige efter lagändringen. Henriksson kan inte
säga om det förekommer gatuprostitution i Helsingfors, men enligt polisen förekommer det."

Hur amatörmässigt är inte detta? Gatuprostitutionen har minskat i Sverige tack vare lagen. Sedan då? Vad har Ask tutat i henne?  Hon vet inte om gatuprostitution förekommer i Helsingfors, ändå vill hon ha samma lag som enligt hörsägen minskat gatuprostitutionen här i Sverige? Är det för att förebygga ifall det plötsligt skulle dyka upp gatuprostituerade? Eller vad menar hon?

I nuläget har Finland inte längre någon sexarbetsorganisation, men sexarbetare hjälper gärna varandra över gränserna.... om de kan och har möjlighet. I Sverige har vi  Rose Alliance  och där verkar bla en väldigt kunnig och erfaren och duktig kvinna vid namn Pye Jakobsson. Här kan ni höra henne i ett morgonprogram på radion i Finland ( på svenska), där hon rakt, enkelt och lättfattligt framför sina åsikter. Måste säga att jag tycker att reportern i programmet är väldigt neutral, samtidigt som hon ställer frågor som säkert intresserar gemene man. För mig kan de kanske te sig lite upprepande..typ den om lyckliga horan i slutet.

I svenska yle ( aldrig tidigare hört talas om ) finns även en liten artikel med Pye med anledning av radioprogrammet.   

Alla människor har en dröm om hur deras liv skall bli. Vissa människor är beredda att göra saker som andra tycker är helt otänkbara för att uppnå målet. I det värsta scenariot finns inte valet men då skall vi satsa insatserna där och inte problematisera hela industrin och dra alla över en och samma kam, säger Jakobsson.

Om jag inte är helt ute och cyklar så vill även finska KD ha ett totalförbud mot sexköp. Det är bara att hålla tummarna och hoppas på att det förblir som det är. Helst också att Sverige tar efter Finland istället ochavkriminaliserar frivilligt sexköp mellan vuxna människor.

   Jag satt i natt och skrev nästan ett helt inlägg, men så plötsligt försvann bara sidan och allt var borta. Det kan bero på underhåll för såg idag när jag loggade in hit att bloggen är stängd mellan 00-05. Kanske stod det så även igår, fast jag inte reflekterade över det. Hur som helst var det inte så kul och jag tänkte att det får vara. Jag struntar i att blogga om det här.

Men idag ändrade jag mig. Det skadar inte att uppdatera lite även på denna blogg och nu när jag har åsikter kring aktuella prostitutionsartiklar är det ett ypperligt tillfälle. Annars hittar ni mitt dagliga svammel här.

Anledningen till nytt blogginlägg här, är lördagens artiklar i DN om unga som säljer sex. Det är bra att det uppmärksammas, men som så ofta i dessa frågor så blir det en variant på Rödluvan och vargen. De oskyldiga flickorna och de stora stygga vargarna. Jag menar med det inte att tjejerna får skylla sig själva och att köparna är utan skuld.  Men jag anser att man måste se hela bilden och gå till problemets kärna och agera redan där. Man måste också se verkligheten som den är. I artikeln säger polisen att de flesta kommer från väl fungerande hem och psykologen att det är utsatta barn med övergrepp i bagaget. 

För att göra artikeln mer dramatisk så används ofta ordet "barn". Visst, en 15-åring är barn men även enligt lagen lovlig att ha sex med vem hon vill. En 18-åring är enligt lagen myndig och i mina ögon mera en ung kvinna. Redan i 12-årsåldern väcks sexualiteten hos vissa och alla har vi varit tonåringar med sprittande hormoner, upptäckarlusta, spänningssökande, bekräftelsebehov och ständigt kåta. Vissa mer, andra mindre. Detta får vi inte glömma och detta måste tas i beaktande. När jag själv var sexuellt nyutsprungen fanns tack och lov inte internet. Idag har de kåta nymferna en kuk endast ett knapptryck bort. Och som samhället ser ut idag med pressen att passa in, att ha dyraste väskan, bästa sminket, finaste klänningen osv vore det ju dumt att inte också ta betalt. Det inte dessa unga tjejer alltid vet, är vad konsekvenserna kan bli. Hur skulle de kunna veta det då de inte har något att referera till?  De är oerfarna, okunniga och ovetande om det mänskliga beteendet. De vet inte att mannen de ska träffa med ett skratt kommer att spruta ner deras ansikte och kalla dem horor, att de kommer att bli tvingade till sex utan skydd och kanske tvingas till analsex.

Här kommer problemets kärna. Jag vet att det finns barn som inte kan prata sex ens med sina föräldrar. Vi har en sexualundervisning som inte är värd namnet. Jag har själv rekommenderat 12-åringar som inget högre vill än att prata sex att gå in på RFSU:s hemsida och läsa. Jag har upplevt lärare som anser det oaceptabelt och pinsamt när eleverna kommer in på sex. Det signalerar skam och pinsamhet till eleverna, som tror att deras lust och fantasier är något fult. Hur tror ni de känner det, när det de sedan gjort i hemlighet kommer fram? När det skrivs stort om det i media där de görs till offer. Offer för vad? För sin sexualitet, sin kåthet,sin upptäckarlusta, sitt behov av att bli sedda och bekräftade ? Här finns mycket som skolan och föräldraföreningar kan göra för att liksom mota Olle i grind. Men det krävs ett avslappnat förhållande till sex. Inte detta tabubelagda som fortfarande figurerar i dagens Sverige. 

 Sedan finns naturligtvis de tjejer och killar som på något sätt har problem och av olika alternativ ( självmord, svält, droger, skära sig ) valt sexsäljning som ångestdämpande. De här borde, om vi hade haft ett samhälle som jag önskar, ha blivit uppmärksammade långt innan de kommit så långt som till att välja alternativ. De här individerna är inte offer för prostitutionen, utan de är offer för samhällets indragningar och oempatiska attityd.  

Vilka är det då som dras till dessa unga tjejer och killar? Ja det är faktiskt fler killar än tjejer som säljer sex enligt flera undersökningar, se tidigare inlägg här på bloggen. Vilka är det som nappar på betet som i dessa DN artiklar är unga tjejer? Tyvärr och det är ett stort tyvärr, så tror jag att majoriteten av både vanligt folk, poliser, rättsväsende, prostitutionsorganisationer, socialtjänster med mera tror att det alltid är riktiga svin. Om en äldre kille/man suktar efter en ung kvinna så är han pedofil. Punkt. Slut. Om så vore fallet så levde jag i fyra år mellan åren 15-19 med en pedofil som då var 32-36 år. Han var kanske inte min största kärlek, men han var en läromästare som jag än idag är tacksam för. Jag för honom var nog ett litet kuttersmycke, som han dränkte i kärlek, omtanke, uppmärksamhet och som gjorde att han kände sig ung och attraktiv. Det var en bra deal som vi båda hade nytta av och visst fick jag betalt... i form av resor, restaurangbesök, boende etc. Enligt vetenskapen är detta inte pedofili, utan hebifili. Ändå används ordet pedofil ständigt i sådana här sammanhang och har blivit ett slags skällsord. 

Jag tror det är samma sak här. Visst, precis som överallt så finns det rötägg. Det finns stygga vargar överallt. Kanske är de stygga vargarna fler när det gäller oerfarna, kåta, bekräftelsebehövda tonåringar.Vargar som vill förnedra, som vill ha övertaget och som ser en ung tonåring som ett lätt byte. Enligt mig behöver dessa vargar också uppmärksammas då de behöver vård. Det de inte behöver är att hängas ut i media som någon slags mall. 

Enligt mig är det helt normalt att fantisera och lockas av unga flickor. Att bli upphetsad eller njuta av bilder på en ung kvinnokropp. Lika normalt som det är för en äldre kvinna att se skönheten i en ung manskropp. Hur många kända, äldre kvinnor skaffar sig inte en toyboy?  Madonna är bara ett exempel. Och ta Hugh Heffner som njuter av att omgärdas av unga skönheter. Vi måste se verkligheten från båda håll. Inte blanda allt i en och samma säck.

Jag vet faktiskt vad jag pratar om då jag på nära håll och med en väldigt nära familjemedlem fått uppleva vargen. En väldigt stor, stygg varg som sedan omtalades mycket i media. Trots vår stora öppenhet i familjen  och trots min stora intuition så hände detta, men det fick ett bra slut. Men jag har också som nämnts, egna erfarenheter av det totalt motsatta. Det viktiga i hela denna fråga är som jag skrev inledningsvis... att se hela bilden. Men naturligtvis är jag glad om dessa oerfarna, kåta, spänningslängtande eller ledsna, deprimerande unga tjejers och killars rop uppmärksammas av professionella innan de hamnar i någon stygg vargs käftar. Men ge inte alla bekräftelsebehövda, omtänksamma, ungdomssökande män stämpeln svin eller pedofil.  Sista artikeln i DN daterad idag tar upp straffen för dessa män. Av någon anledning jag inte vet, så vägrar jag ta in ordet straff i mitt vokabulär. Det ger mig en sådan otrolig negativ känsla. Nämn straff i tex barnuppfostran och jag går i taket.  Gör man något som påverkar någon annan människa eller sak, så måste man ta konsekvenserna av det. Det lärde jag mina barn och det lever jag själv efter, men det är inte samma sak som straff. 

Det viktigaste, enligt mig, när det handlar om att ta konsekvenserna för sitt handlande är att se orsak och verkan. Varför gör den personen si och varför agerar den personen så?. Varför lägger en söt, frimodig, öppen tonåring ut en annons om sex? Varför nappar 40-årige Kalle på den annonsen?  Varför  söker en deprimerad, ångestladdad 14-15 åring en välbärgad gentleman på nätet? Varför tror 50-årige Sven som kör taxi att han är denna gentleman? Förstår ni mitt resonemang? Jag tycker som sagt att det är bra att kåta, pubertala ungdomar uppmärksammas innan vargen tar dem. Med andra ord att det bedrrivs spaning på nätet för att hitta dessa ungdomar som bara vill ha spänning eller som av destruktiva skäl försöker lindra sin ångest. Men fortsättningen på det måste bli betydligt bättre och uppmärksamheten innan måste bli betydligt bättre och förståelsen för verkligheten måste bli betydligt bättre och kunskapen om de som nappar som måste bli betydligt bättre.

Över till dagens debattartikel i Aftonblaskan som tenderar det här med kunskap och verklighet. Jag behöver inte länka, ni kan bläddra bakåt i mina inlägg så hittar ni flera inlägg som tar upp det här med manlig prostitution och att det är fler unga killar än unga tjejer som säljer sex. Detta vägrar av någon anledning etablissemanget att ta till sig. Kanske måste man vara sexsäljare och kanske måste man vara engagerad i frågan för att förstå frustrationen. Frustationen när allt i debatten handlar om kvinnliga offer och maktlystna, sviniga män. 

Idag och jag måste säga att jag är förvånad över att Jaris Kuosmanen är en av författarna till artikeln, så tar han och doktoranden Anneli Sirling upp just detta. Verkligen på tiden. Är detta en nydaning? En ny syn på prostitutionen?

" Mycket av forskningen kring sexhandeln har utgått från de samhälleliga strukturer som antas göra män till förövare och kvinnor till utsatta och offer. Flertalet svenska och nordiska studier visar dock att fler män än kvinnor har erfarenhet av att sälja sex. Något överraskande verkar inte den här typen av resultat ha påverkat politiken eller synen på sexhandeln; det är kvinnor som nästan alltid länkas till säljarpositionen."

Jag vet inte. Jag kan bara hoppas att något äntligen händer. Att gamla tabubelagda bojor lossnar. Att inskränkta glasögon putsas av och att medeltida fördomar för alltid lämnar oss.

     Innan jag börjar med ämnet för inlägget, vill jag beklaga att de äldre inläggen som är sparade från Expressenbloggen numera är utan bilder. Orsaken är att de kopierades tillsammans med texterna och nu när Expressenbloggen slutligen har upphört försvann även de.

Då övergår jag till en nyligen publicerad forskningsrapport om prostitution eller kanske mer kartläggning av prostitutionsenheterna i landet, plus attityderna hos folket angående sex och köp av sex. Flera universitet har varit involverade, bla det i min stad och det föranledde då en liten notis i lokalblaskan. Men utan den hade jag kanske fortfarande varit ovetande om den, för media undviker oftast sådana här nyheter. Jag har åtminstone inte sett att den tagits upp någonstans. Jag googlade  iallafall och letade efter rapporten i sin helhet och fann den här.

Projektet beskrivs som det största, omfångsrikaste och mest mångfacetterade som genomförts om prostitutionen i Sverige. Intressant tänkte jag, då jag under flera år efterfrågat en större undersökning. En undersökning som inte är bestämd redan från start ( syftar på Skarheds statliga utvärdering ).  Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera socialtjänstens prostitutionsgrupper och uppdragets närmare utformning planerades under våren 2009 i ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Linköpings Universitet. Ansvarig har varit Carl Göran Svedin professor i barn och ungdomspsykiatri med särskild inriktning mot barnmisshandel och sexuella övergrepp vid Linköpings universitet.

Har ni läst mina tidigare inlägg genom åren kan ni inte ha undgått min  frustration över det politiskt korrekta snacket som i verkligheten inte finns. Om det lades manken till så borde utsatta, destruktiva unga tjejer/ killar uppmärksammas i ett tidigt stadie tex, likaså borde de som önskar hjälp och stöd kunna få det. Idag får de inte det, fast politiker gärna vill  göra sken av det. Och i debatten handlar det endast om kvinnor som säljer sex, trots att flera undersökningar visar att andelen män är större. De män som köper sex betraktas alltid som personer som vill ha makt, som vill förnedra och utnyttja det motsatta könet. Jag har alltid undrat över vart den villfarelsen kommer ifrån. Visst finns de, men de är i klar minoritet och finns överallt, inte bara bland sexköparna. Så det var med stort intresse och nyfikenhet som jag nu i helgen tog mig tid att läsa hela rapporten ordentligt.

Rapporten består av åtta separata delrapporter och jag kan väl redan från början säga att mina positiva förväntningar ganska snart vändes till en smula besvikelse. Trots att flera bitar visar just på bristen av det behov jag nämner ovan så genomsyras rapporten av " hata prostitution glasögonen". Jag är medveten om att det nästintill är omöjligt att göra en neutral forskning, för antingen är man för eller så är man emot. Det jag menar med neutral i det här fallet är att man bör vara öppen för båda sidor. Men är man professor i barn och ungdomspsykiatri med sexuella övergrepp som specialitet så ser man nog bara saken från en sida. Tyvärr. Inget fel i det, för naturligtvis färgas man av det elände man möter dagligen. Nu var han inte ensam om att sammanställa denna rapport, men det politiskt korrekta och det normativa i dagens samhälle är att med avsky se på köp och sälj av sexuella tjänster utan urskiljning.

Delrapport 1 handlar om folkets attityder och åsikter om sexköpslagen. Metoden de använt i denna del är en webbenkät bland medlemmar 18-65 år i en webbpanel. Stratifierat urval tillämpades, vilket betyder slumpmässigt. Frågan jag ställer mig är...var fanns denna webbplats och hur såg enkäten ut? Jag som rör mig mycket på internet har inte sett vare sig webbplatsen eller någon förfrågan/ efterlysning att medverka. 5071 personer deltog, men resultatet är osäkert står det eftersom svarsfrekvensen endast var 50.7 %.

Resultatet visade att de flesta ansåg att försäljning av sex beror på sociala och ekonomiska problem och att sex inte borde ses som ett vanligt arbete. Här håller jag med. De flesta som säljer sex, (liksom de flesta som arbetar) gör det av ekonomiska skäl och jag vill inte heller se det som ett 9-5 jobb där en arbetsgivare ska sätta direktiven. Det handlar ju ändå om sex och mitt sexliv bestämmer jag helst själv om.  Sociala problem samt missbruk vet vi förekommer hos en del sexsäljare precis som det även förekommer hos de som inte säljer sex. 50 % av männen och 80 % av kvinnorna vill behålla sexköpslagen. Ändå är det bara några få som tror att den har betydelse för minskningen av prostitution. Lite märkligt kan jag tycka. 5 % av deltagarna hade någon gång köpt sex, de flesta utomlands. 0.7 % hade någon gång tagit betalt för sex, fler män än kvinnor.

Sammanfattningen/ rekommendationen går ut på att satsningar bör göras för att förhindra prostitution. Ett aktivt sexliv betecknas i stort sett som ett tvångsmässigt beteende. Studien visar också att de flesta som sålt eller köpt sex har kunnat sluta av sig själva. Ändå rekommenderas information och attitydpåverkan till denna grupp. Är det hjärntvätt de menar då?

Del 2 kartlägger de prostitutionsenheter vi har i landet. Som de flesta troligtvis vet har vi tyvärr bara tre stycken, Göteborg, Malmö och Stockholm. Syftet är att beskriva arbetssätt, insatser och resurser. Metoden är intervjuer med personal på enheterna. Resultatet visar att målsättningarna är likartade på alla tre, men själva arbetet skiljer sig åt. Göteborg är den enhet som mest konsekvent utvecklat samtal och behandling till sexköpare och sexmissbrukare. ( en sexmissbrukare behöver alltså inte ha köpt sex ). Maömö är den enhet som mest konsekvent arbetat med skadereducerande insatser, sk harm reduction. Malmö är också den som tidigt började med uppsökande verksamhet över internet. Rekommendationerna är att även de som inte bor i nämnda städer bör få tillgång till  samma hjälp och stöd. För mig är det en självklarhet och det borde inte behövas en kartläggning för att komma fram till det.

Del 3 handlar också om enheterna och syftet här är att få en bild av hur många sexsäljare enheterna kommer i kontakt med under ett år, kontaktens karaktär och vad de leder till. Väldigt intressant kan jag tycka. Metoden är att varje handledare haft anonyma rapportblad på varje person som de mött i sitt arbete. Resultatet visar att enheterna tillsammans haft kontakt med 326 unika sexsäljare under året. Inte speciellt många, anser jag. 237 stycken var nya. 317 var kvinnor och 9 var under 18 år. Sedan blandas procentsatser in istället för siffror och antal. Kan man blanda så i en forskningsrapport? 30 % var av utländsk härkomst. I rekommendationerna återkommer betydelsen av att liknande verksamheter borde finnas även på andra orter. 

Del 4 är samma, men där är syftet att få en bild av de som köper sex.  Metoden är samma och resultatet visar att enheterna under året haft 209 unika personer som antingen köpt sex eller haft ett problematiskt förhållande till sex. 199 var män och 2 var under 18 år. 173 stycken var nya. Rekommendationerna i stort sett samma som i delrapport 3. 

Del 5,  där är syftet att utvärdera effekterna för sexsäljare av behandlingsarbetet på enheterna. Metoden är att nya klienter på enheterna erbjöds att medverka i studien. 36 personer tillfrågades och 34 accepterade. Personerna intervjuades och fick fylla i formulär om alkohol eller annat missbruk och om självkänsla och ev traumatiska upplevelser i barndomen. Resultatet gav vid handen att majoriteten hade ett drogmissbruk. Inget förvånande kan jag tycka, då de var i behov av hjälp och stöd av någon orsak. De flesta hade låg självkänsla och många hade upplevt traumatiska upplevelser under uppväxten.  Vid uppföljningen medverkade 26 av de från början 34 personerna. Nu övergår det till procent igen. 80 % sålde inte sex vid uppföljningen. 90 % ansåg att samtalen varit till stöd och hjälp för att sluta sälja sex.

 Del 6 är syftet att utvärdera effekterna för sexköparna eller "sexmissbrukarna" av behandlingsarbetet på enheterna. Metoden är samma som i del 5. 51 personer tillfrågades och 29 ( 28 män + 1 kvinna ) accepterade. Resultatet gav att majoriteten hade inga alkohol eller drogmissbruk, men sämre självkänsla. Vid uppföljningen uppgav de flesta att det sexuella missbruket blivit mindre frekvent eller förändrats och att de var nöjda med bemötandet. 

Del 7 är mer en komplittering till del 5. 30 sexsäljare och 3 köpare/missbrukare medverkar. Rekommenationer: Intervjupersonerna understryker behovet av specialiserade enheter för att få hjälp att tala om erfarenheter av att ha sålt sex. Negativa erfarenheter av att tala om prostitution hos andra vårdgivare illustreras i materialet. Intervjupersoner beskriver svårigheten att få tillgång till den specialiserade enheten om man bor i annan kommun.

Del 8 , här är syftet att undersöka unga 15-25 år som sålt sex online före 18 års ålder.  Metoden består av intervjuer med 11 unga ( 15 -25 år ). Endast kvinnor. Resultat:  I intervjuerna framkom att anledningarna till att de sålde sexuella tjänster var för att bli sedda/få bekräftelse. Samtliga beskrev också ett stort förakt gentemot sig själva och flera beskrev försäljningen av sex som ett sätt att hantera ångest eller som ett självskadebeteende. Ett annat gemensamt tema var erfarenheten av att ha varit utsatt för sexuella övergrepp eller andra svåra händelser i livet. Informanterna beskrev sig själva som tysta och personer som under uppväxten inte gjort så mycket väsen av sig. De hade hållit sig undan vuxna och jämnåriga på olika sätt. Omgivningen hade ofta känt till att de inte mådde bra, men visste inte riktigt på vilket sätt.

 Alla informanter i studien hade varit aktuella inom socialtjänst och/eller barnpsykiatri men hade sällan berättat att de sålde sexuella tjänster. Alla kunde beskriva möten med socialtjänst, rättsväsende eller psykiatri där de känt sig överkörda, missuppfattade och att de inte getts möjlighet att berätta att de sålt sexuella tjänster.

Rekommendationerna är bla att kunskapsspridning och utbildning av personal behövs inom vård och skola. Kunskapsspridning och utbildning behövs inom socialtjänst, allmänpsykiatri och barnpsykiatri.

Jag kan tycka att en sådan här rapport är bra på det sättet att den visar hur undermålig hjälpen och stödet är. Jag kan inte komma på något annat område inom vårdsektorn som endast kan erbjuda hjälp på tre ställen i landet. Den visar även att majoriteten av de som lyckats få hjälp och stöd haft nytta av det. Att unga känner sig överkörda av psykiatri och socialtjänst känner vi redan till. Här är det viktigt med ökade kunskaper. Viktigt anser jag även att det är, att påpeka är att just här handlar det om unga som på grund av dåligt mående säljer sex. Andra skär sig eller liknande. Oavsett vilket är det viktigt att de här barnen /ungdomarna blir sedda i tid. Tyvärr tror jag inte att en rapport kan råda bot på det. 

Min åsikt är att man överlag bör komma över tabugränsen och fulstämpeln. Först när man vågar prata om sex som något naturligt och när vårdande och sociala aktörer kan närma sig sälj och köpbiten utan att generas och utan att skuld och skambelägga berörd person, då har vi kommit en bit på väg med hjälp och stöd delen. Men som framkommer i Del 1, alla behöver inte hjälp. Och alla mår inte dåligt av att sälja sex. Således är inte denna rapport aktuell för all prostitution eftersom den är baserad på de som sökt och fått hjälp. Därav anser jag rapportens rubrik  Prostitution i Sverige är lite missvisande. Undertiteln är däremot mer sann. 

Funkar inte här att bädda in som det heter.  Länken till inspelningen av kvällens debatt i Borås är  denna.    Nästan två timmar höll den på och det var en jättebra debatt enligt mig. Så som en debatt ska vara. Meningsskiljaktigheter naturligtvis, men annars vore det ju ingen debatt. Det som var bra, var att alla var trygga i sin tro. Visst höjde Schyman rösten ett par gånger för att förstärka sitt budskap, men det må väl vara hänt. Överlag sansat och stundtals roat från båda håll med skickliga debattörer.

För er som inte såg den och inte heller har lust att se den, så ger jag en liten sammanfattning. Det verkade vara rätt mycket publik och det kan jag tycka är kul. Även om de flesta kanske kom dit just för att lyssna på Schyman, så har de väl ändå ett intresse av ämnet. Kan man hoppas iallafall. Det var Schyman som fick de flesta applåderna och som hon sa...det är väl för att de tycker som jag.

Förutom Camilla och Gudrun som var själva debattörerna så hade de då varsin bisittare. Pye och Jonas Bergkvist som jag tror är traffickingpolis. Moderatorns namn har jag glömt, men han var bra, lite provocerande. Nästan så att jag fick uppfattningen att han var mer emot än för sexköpslagen. Men andra sidan kanske tyckte det motsatta.

Schyman fick öppna och pratade lite om brottsoffer. Eftersom det är ett brott som begås, så finns alltså ett brottsoffer. Det har vi hört henne säga förr. Lagen är bra och gör nytta ansåg hon.

Polisen hängde på och tyckte också lagen var verksam. Men det är en brottslighet som man måste leta upp. Som att fiska och när man får napp är det kul. ( mot slutet av debatten var han inte riktigt lika Schymanbunden ).

Sedan kom en ljudupptagning med Anna, 44-årig, gift eskort från Borås, som hållit på i fem år. Väldigt, väldigt bra. Hon tog även upp skattefrågan.

Pye pratade om hur lagen drabbat de som redan är drabbade. Schyman replikerade att lagen inte är till för att hjälpa kvinnorna, utan för att straffa männen som det oftast handlar om. Det fetmarkerade upprepar hon sedan ett antal gånger. Jag säger inte att det är fel att hon gör det, men hon vill pränta in det ordentligt. Jag reagerade lite där för jag trodde nog ändå att lagen även fanns för att skydda utsatta. Men där har jag tydligen misstagit mig helt. Lagen är bra, säger hon, den har gjort det möjligt för polisen att bedriva spaning. Vidare att sexköpslagen inte handlar om sexualitet.

Camilla rättar upp genom att nämna att även många män säljer sex.

Schyman igen. Lagen riktar sig till männen. Irriterad att ingen pratar om männen. Ska män ha rätt att köpa kvinnors kroppar? Vänder sig emot att det går att särskilja. Det går inte. 

Efter en del argumenterande från Camilla så tar Schyman upp lagen om barnagan. Det argumentet har vi också hört och Camilla protesterar att det går inte att jämföra barns utsatthet med vuxna människor. Men Schyman menar att hon med det vill visa att en lag kan komma till stånd utan att alla är med på det. Sexköp är ett sätt att uttrycka makt. Lagen vill åt det patriarkala samhället. ( jag läser tyvärr in mansförakt här ).

Camilla kontrar med gayvärlden där kvinnor köper av kvinnor och män av män. Och att man inte kan lagstifta bort ett behov.

Pye pratar om verkligheten. Hur sexarbetare blir bemötta utifrån offertänket. Där fick även hon en applåd.

Schyman upprepar återigen att lagen aldrig haft som mål att vara till för kvinnorna. Den ska ge signaler att det inte är rätt att köpa sex. Sexsäljarna ligger inte till grund för lagen. Lagstiftningen handlar inte om det.

Camilla tar upp Finlands lag. Bra

Schyman snudd på en aning osäker här. Säger.....jag är emot för jag gör en feministisk analys. Det är mäns våld mot kvinnor.

Camilla protesterar,  det står i lagen ( att utsatta ska ha hjälp tror jag).

Schyman nu lätt irriterad. Målet är att tala om att det är fel ( att köpa sex )

Camilla...du moraliserar alltså? Vilket gör Schyman ytterligare irriterad.

I publiken sitter två politiker. En kvinnlig vänsterpartist och en manlig som jag inte minns tillhöirghet på. Den manliga börjar och tycker inte att det kan vara fel om alla inblandade är med på det. Om alla parter tycker det är okej.

Den kvinnliga tyckte det pratades för lite om männen. Är sexköp en klassfråga?

Att det finns frivilliga sexsäljare ville inte Schyman ta till sig. Det frivilliga kan inte visas i vårt patriarkala samhälle ansåg hon.

Camilla tog upp att det är svårt att kartlägga de som inte mår dåligt. Det finns inga siffror på hur många frivilliga/ofrivilliga, lyckliga/olyckliga det finns.

Kontring av Schyman att det finns undersökningar som visar på trasiga bakgrunder bland sexsäljare. De andra ställer inte upp. ( osäker på om det är sexsäljning de inte ställer upp på eller om det är undersökningar. förmodar det första). Hon gör även vid ett tillfälle kopplingen med mannen som tyckte det var okej om alla var med på det.... till sexköpare. Ett fult drag kan jag tycka, men det roade publiken.  

Polisen får sista ordet i min sammanfattning. Vem säljer? Är det ett fattigdomsproblem?

Har ni tid och intresse så rekommenderar jag er att klicka in  och se den. Det går ypperligt att klicka fram och forcera. Hur länge den finns tillgänglig på nätet har jag ingen aning om. De medverkande kan i vilket fall känna sig helt nöjda med sina insatser.

   Idag och i morgon pågår en nationell konferens i Stockholm om prostitution och människohandel. Jag är glad att jag fick info om den från en berörd person. Man har kunnat följa den live på nätet. Nu har jag inte haft möjlighet till det då jag inte varit hemma, men den finns kvar så även ni kan ta del av den. Hur länge den ligger kvar vet jag inte.

Programmet idag var bla:

• ”Frivilligt eller ej”. Paneldebatt.
• ”Arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål”. Nationell lägesrapport.
• ”Prostitution då och nu”. Föredrag.

Imorgon är det seminarium under förmiddag, för de som vill och har möjlighet att se det.

”Hur minskar vi efterfrågan på sexuella tjänster?" Låter väldigt intressant.

Det här är väl det lite större arrangemanget i prostitutionsfrågan på länge, vad jag vet. Jag har nu i kväll kollat på speciellt debatten men kikade även som hastigast på nationell lägesrapport. 2010 var det 31 anmälda människohandelsbrott inom prostitution och 53 inom andra områden och då var inte bärplockning med i den siffran. Det här bekräftar ju vad många sagt, att de flesta människohandelsfallen inte är inom prostitution.

Debatten sedan var intressant så den rekommenderar jag er verkligen att lyssna på. Man kan dra fram om man inte vill höra allt. I den medverkade bla de på bilden , Petra Östergren och Jonas Johnsson RFSL.

    Även Hanna Wagenius (bilden) och dessutom Jenny Westerstrand, Claes Borgström, Lisen Lindström (Sthlm prostitutionsenhet) och Lise Tamm (åklagare.)

Petra öppnade och bland mycket annat vettigt så sa hon också - Varför har vi ännu en debatt utan att en enda sexarbetare är med?

Nu visade det sig att Jasmine  satt i publiken och fick uttala sig ett par gånger, vilket hon gjorde väldigt bra. Det var en överraskning för mig och jag tror även för panelen att hon var där. Men mycket bra. 

Hanna W krtiserade bla den statliga utvärderingen, med all rätt. Vid ett senare tillfälle pratade hon om att vi inte kriminaliserar andra självdestruktiva beteenden och ställde frågan - Hur kan vi göra sexarbetarnas situation bättre?

Claes B fattade lite fel och menade på att sexarbetare är inte kriminaliserade, men det är samhällets ansvar att skydda det från sådant som kan skada andra. Han rör till det lite, tycker jag. Han pratade även om könsmakten. Enligt honom anser sig mannen ha makt att utöva sin sexualitet även om någon far illa. Jag vet inte om han refererade till sig själv *ler*.

Hanna förklarade vad hon menade...samma som jag flera gånger ansett också....att vi kriminaliserar tex inte rakbladet om någon skär sig, men vi kriminaliserar sexköparen om kvinnan säljer sex som en destruktiv handling.

Jonas efterlyste att yrkesverksamma proffessioner ska våga prata om sex och att HBT kompetens saknades. Alla ska ha rätt till hälsa som är god.

Claes svamlade något om att alla undersökningar ( absoluta merparten sa han ) som gjorts visar att merparten av säljarna farit illa.

Jenny W blandade ihop legalisering med avkriminalisering och att om vi normaliserade prostitution skulle det medföra problem.

Petra försökte förklara vikten av att se skillnaderna i de resultat som studerats, beroende på om de är gjorda tex i Tyskland där prostitution är reglerat (legaliserat) eller i Nya Zeeland där det är avkriminaliserat. Hon rekommenderade dem den utvärdering som gjorts där.

Lise Tamm försökte göra sig lustig och frågade Petra om hon ansåg det var bristande jämställdhet att det är mest kvinnor som säljer sex och mest män som köper.

Petra svarade klokt och bra..att det är inte speciellt ojämställt att det är fler kvinnor i tex vården. Utan det är villkoren som är ojämställda.

Ja, jag kan inte återge allt. Gå in och lyssna. Överlag tycker jag det var en bra och sansad debatt och kanonbra att Jasmine var där. Om den här debatten förändrar någonting är väl oklart, men det är bra att frågan lyfts ibland och debatteras.

Börjar bli dags att uppdatera den här bloggen lite, så den inte blir helt bortglömd. Men dels händer det inte så mycket nytt som jag anser vara värt att skriva om här och dels finns inte tiden riktigt att prioritera ett större engagemang. Det mest grundläggande har jag redan präntat ner. Dessutom skriver jag ju varje dag på min svammelblogg, där jag då och då också  har åsikter om mindre nyheter inom prostitutionen. 

Men den här rapporten av Nicklas Olsson,  utvecklingssekreterare sexuell hälsa i Malmö vill jag gärna lyfta fram. Nicklas var tidigare verksam på prostitutionsorganisationen KAST och FAST i Malmö och jag har i tidigare inlägg skrivit om hans arbete och studier inom det området. Ni hittar rapporten här på en pdf om ni scrollar ni lite.

Rapporten handlar om sexuell hälsa kring sexhandel, hiv/STI  ( sexuellt överförd infektion ) prevention med fokus på Sverige, Danmark och Thailand. Och genom bland annat intervjuer ges ny kunskap kring hur resandet till länder som Thailand har påverkat sexhandeln, beteende samt dess inverkan på sexuellt överförbar smitta.

Med tanke på de alarm som dyker upp då och då med undersökningar som visar att vi blir sämre och sämre på att skydda oss, är det här en både aktuell och intressant rapport.

"Svenska studier från 2010 och senare visar att gruppen unga män (15-20 år) som säljer sex är mest riskutsatta då de skyddar sig minst"

Oralsex är den aktivitet som man skyddar sig minst vid.

"Centrum för sexuell hälsa i Malmö ser ett ökat sexuellt risktagande och resande i åldersgruppen mellan 18-25 år."

"En annan grupp som de möter är medelålders män som frekvent åker till Thailand och där vissa blir smittade av gonorré och sedan har kontakter med sexsäljare i Sverige. Även Köpenhamn används som sexuell arena vid sexköp och nämns också som ett smittoland i relativt stor omfattning. Oskyddat oralsex uppges generellt vara mycket vanligt bland män som har sex med män."

"Kvinnokliniken vid SUS i Malmö har under en 20 års period hittat en liten andel smitta bland kvinnor som säljer sex. Inga fall av hiv har kunnat konstateras. De utför cirka 300 tester per år och ser egentligen väldigt få skillnader gällande smitta över tid. Ofta, när det kommer till oskyddad sex, handlar det om ”stamkunder” där det funnits en kontakt över längre tid. Framtida behov kan vara att erbjuda mer mobil provtagning i de miljöer där sexhandel

förekommer. Speciellt viktigt är detta bland kvinnor som inte besöker sjukvården, till exempel på grund av rädsla eller upplevd stigmatisering."

Jag tror att de allra flesta som säljer sex är noga med att skydda sig...vid samlag. Det visar ju även undersökningen ovan om. Nu berör den bara Malmö området, men det är nog generellt i hela landet. Visst  det förekommer säkert att någon oerfaren, ung eller desperat sexsäljare kan frångå kondomprincipen, men de är undantagen som bekräftar regeln.

Vid oralsex däremot är det nog vanligare att man skippar kondomen.  "En av kvinnorna i intervjun menar att när det gäller oskyddat oralsex så upplever många som säljer sex att det är knepigt att säga nej då i stort sett alla idag verkar erbjuda det. Detta är något som kunderna vet och använder mot dem. Kunskapen om vad och hur som kan smitta oralt ser olika ut."

"Transpersoner är de som är mest riskutsatta mycket utifrån behovet av bekräftelse och för att sexförsäljning kan vara en väg för att få pengar till en könskorrigering."

Man kan tycka att vi är relativt upplysta vad gäller könsjukdomar och hur de smittas mm. I vissa fall är vi det, men det krävs mer upplysning. Ett sista citat från rapporten. Sedan får ni gå in och läsa vidare själva.

" En förhoppning är att studien kan leda till nya vägar/metoder för att kunna kommunicera och informera utifrån prevention, situation och person där sexköp/ försäljning sker i Sverige eller utomlands, samt i förlängning medverka till en ökad dialog kring säkrare sex mellan personer som köper och säljer sexuella tjänster."

Då så, nu är alla gamla inlägg överförda. Jag har inte brytt mig om att ändra länkningen till egna inlägg som jag refererat till. När och om Expressenbloggen läggs ned, får ni söka här på bloggen istället.

Över till ett alldeles färskt inlägg. Prideveckan har ju precis avslutats och i år hade svenska sexarbetares organisation Rose Alliance samlat ihop ett gäng som var med i paraden.  Kanske finns det de som inte anser att sexarbetare har något med Pride att göra. Men principen är densamma. Att inte bli accepterad för sin sexuella avvikelse skull. Att bli utestängd från sina rättigheter för att man inte följer den norm som etablissemanget vill att vi ska ha. Precis detsamma som hbt-personer kämpat med i många, många år. Dessutom kriminaliseras och straffas våra kunder.

Naturligtvis syftar jag enbart på det frivilliga utförandet. Det som även sexköpslagen syftar på, eftersom vi har andra lagar som reglerar tvång och människohandel. 

Mig veterligt har inget media velat uppmärksamma det. Av förståeliga skäl. Tyvärr. Men Expressen hade en lastbil närvarande hela veckan och i fredags 5/8 hölls en debatt  mellan Fredrik Federley (c) och Stina Svensson (fi) om sexköpslagen. Argumenten från lagivraren var gamla och visade samma okunskap som vanligt.

På Jasmines blogg ( hon var med i paraden) hittade jag bla denna länktill en pridefokuserad sida, med en intervju med Pye Jakobsson och Thierry, fransk aktivist. En väldigt bra intervju där Pye berättar lite om vår situation.  

"- En av våra medlemmar betalade skatt i 10 år och blev nu långtidssjukskriven. Hon hade en sjukpenninggrundande inkomst på 280 000 fastställd hos Försäkringskassan men den tog man ta bort och hon vägras nu sjukpenning för att hennes kunder är kriminaliserade och hon inte anses ha någon framtida inkomst. Jag fick sparken från ett jobb pga jag skrivit artiklar om sexarbetare. Senaste året har två medlemmar blivit av med sina bostäder för att de har jobbat hemifrån. Inga roliga historier.

- En annan tjej som jobbade som eskort blev av med sina barn på grund av det. Barnen placerades hos pappan, som tidigare bedömts som en olämplig förälder. Hon jobbade två timmar i veckan, resten av tiden var hon med sina barn, en mycket bättre förälder än många andra. Hon har nu slutat jobba som eskort för att få ha sina barn.

- En annan av våra medlemmar blev våldtagen av en före detta klient, hon gick till polisen och hela rättegången kom att handla om hur de träffades, själva våldtäkten var inte intressant och han blev frikänd. Ingen tror på en hora."

Jag tror inte att gemene man förstår vår utsatthet fullt ut. Hur stigmatiserade vi är, trots allt vackert som sägs om jämlikhet och rätten till sin egen kropp. Till stor del är det sexköpslagens förtjänst, som så att säga lagt locket på.

Precis som de homosexuella och transpersonerna gjorde uppror, är det nu hög tid även för oss att höja vår röst. Det här är ett steg på vägen.

Även ett videoklipp fann jag hos Jasmine. Man hinner inte se så jättemycket, men lite. Ca 5.40 in i filmen dyker Rose Alliance upp, precis efter de polyamorösa.

2011-07-17

Vad sjutton styr jag med, kan man undra. Eller vad styr Expressen med?. Bloggen är kvar och inga problem med att skriva nytt inlägg. Nu har jag precis skrivit av mig på min dagliga svammelblogg.  Men då ämnet är så viktigt så skriver jag ett inlägg även här. Det kommer ju att föras över till bloggplatsen vid tillfälle ändå, där jag nu undan för undan för över inläggen från denna blogg för att spara. Men det tar sin tid.

Unga som säljer sex.  Ren kopiering blir det från svammelbloggen.

Och när jag nu har bestämt det så kan jag fortsätta skriva om barn/ungdomar som på något sätt mår dåligt och inte uppmärksammas. Jag länkar för tredje gången nu till den här researchbloggen. Jag har svårt att släppa det här, eftersom det här också är något jag ifrågasatt massor av gånger och själv sett med egna ögon när jag hade företaget. Jag kom aldrig i kontakt med ungdomar under 18 år, men många historier fick jag höra och flera duster hade jag med diverse myndigheter och psykvård. Totalt lönlöst. Som att prata med en vägg. Bestämmelser och regler sattes av högre ort och det var alltid, alltid pengarna som styrde.

Jag tycker det är så bra att det debatteras och tas upp som det gör just nu. Visst kan man i vissa stycken eller inlägg få uppfattningen att det mest handlar om redan utsatta individer/barn. Men sanningen är inte alltid så och det är ju det som är det allra viktigaste...att se sin medmänniska, ge förtroende och tillit och framförallt tid, och på så sätt få veta orsaken till det som stör harmonin i den personens liv. Ska jag hårddra det väldigt så slänger man idag ut unga, vilsna (alla tonåringar är på något sätt vilsna), kanske redan utsatta till vargarna. När vargen fått tag i sitt byte så håvar man in, straffar vargen och dumförklarar personen. Enligt mig ska även de som slänger ut straffas. Några spridda citat från bloggen:

"Jag får många mejl från unga som bara får medicin mot sin ångest. Medicinen fyller säkert sin funktion, men de efterlyser någon att prata med."  
Det här gäller inte bara unga, utan överlag. Min anmärkning.

"Jeremy, 24, berättar att han fick kontakt med män på nätet från åttonde klass. "Jag tror att jag bara ville bli sedd och uppskattad då." Han åkte in på psykakuten efter självmordsförsök och fick medicin. Flera år senare hamnade han av en slump på en ungdomsmottagning.

"Jag hade tur. Jag träffade en person där som förstod att allt inte stod rätt till. Hon frågade mig om jag behövde prata med någon, och det gjorde jag ju.""

"Andra som skriver till mig har aldrig mött någon som sett igenom fasaden och vågat fråga. Inte träffat någon som varit beredd att lyssna."

""Mitt hjärta slog dubbelslag i bröstet när jag läste artikeln om unga som säljer sex. Jag har nämligen varit en av dem och jag trodde fram till i dag att jag var ensam, skriver en 20-årig tjej.""

"Många vittnar om gapet som uppstår när man fyller 18 år, där upphör kontakten med BUP och i stället hänvisas ungdomarna till vuxenpsykiatrin.

– Om det är svårt att få hjälp på BUP är det ännu svårare för de som fyllt 18, säger Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri."

"– När de går på BUP får de hjälp att avsluta skärandet, eller sluta med droger, men de få inte hjälp med sitt grundproblem, säger hon."
Hur jäkla svårt kan det vara? Då är det ändå så kallad proffessionell personal med långvarig utbildning. Det här är så vanligt så man tror inte det är sant. Man botar symptomen men inte orsaken. Tänk om man skulle göra så med en fysisk sjukdom?

"Många som skriver till mig berättar att de kommer från "vanliga" familjer, med mamma, pappa, hund och fredagsmys. Men det är så klart inte sanningen för alla."
Det finns ingen sanning för alla. Det är som i prostitutionsdebatten. Man kan inte säga att så här är det. För så är det kanske bara för en del och helt annorlunda för andra. Var och en har sin historia och det är den historien som är viktig.

"– Nästan alla som kommer till oss har sökt hjälp på andra ställen tidigare. Många upplever att de träffat någon som inte lyssnar eller inte tar dem på allvar."
Sagt av psykolog på Rädda Barnen. Som sedan av någon anledning tillägger:

"Jag tror att de flesta vuxna som möter de här barnen och deras föräldrar lyssnar, så det kanske handlar om att de inte känner sig förstådda."
Tror man det så bör man kanske ändra sitt agerande som psykolog och terapeut. Kanhända gå i egen terapi för att få bort sitt eget "skräp". Tyvärr tror inte jag att det är så idag. Att psykologer måste rensa sitt inre och se omgivningen utan sina egna fördomar. Men det borde ingå i utbildningen.

Ni kanske inte tycker att det här är det minsta intressant. Men det är banne mig det viktigaste i hela prostitutionsfrågan. Sextrafficking är också viktigt, fast det ingår inte i sexköpslagen. Nu har vi haft den här jäkla lagen i tolv år och det ser fortfarande ut så här. Så återigen kommer min fråga. Vad är syftet med denna morallag? Att hjälpa sexarbetare som mår dåligt borde ha högsta prioritet. Med hjälp menar jag då förstås inte svar som....först och främst måste du sluta sälja sex, annars kan vi inte hjälpa dig. Högsta prioritet i dagsläget är att få in pengar till staten via böter från de som åkt fast för köp och sedan förstöra deras liv. Då kan man slå sig för bröstet och sova gott om natten.

Viktigt i sammanhanget är naturligtvis, som jag skrev förut, att se var individ för sig. Det finns 18-20 åringar som säljer sex och trivs med det. Men för de som inte trivs och vill ha hjälp men inte vet hur, finns inget. En del avböjer hjälp, men man kan inte avböja något som man aldrig blivit erbjuden. Jag hoppas verkligen att socialstyrelsens  utbildningsrapporter kommer till användning och att de så småningom gör skillnad.

Herregud vad jag skriver. Det här borde egentligen ligga på Expressenbloggen, som egentligen inte borde finnas längre. Ja jag har visserligen inte kollat på några dagar.

Kom på en annan sak så här i sluttampen. Jag var inne på båda sexforumen tidigare idag. Ställen jag hoppas att myndigheter och andra som vill hjälpa utsatta också tittar in på. Där finns både de som slängs ut och vargarna. Plus andra också naturligtvis. Läste iallafall idag att någon 16-åring annonserade på en sida. Hur lätt vore det inte för de som vill hjälpa att ha koll även bland annonssidorna. I samma tråd skrev sedan någon att det här i mitt län tydligen fanns flera stycken minderåriga.

Jag googlade sidan, som jag inte vill länka till här för det är tydligen en riktig skitsida. Den börjar iallafall på a och slutar på s. Nu kunde jag inte hitta någon annons av minderårig, så förhoppningsvis är den borttagen. Jag tror inte heller det kan vara så lätt för ansvariga att veta åldern om de inte skriver ut den. Jag fann en del annonser där det stod "jag är xx år". Om det har stått 16 där vill jag vara osagt.

Tyvärr finns det ju en hel del "vargar" som sitter på lur för att hitta ett passande byte. Och ett passande byte är man om man är ung, naiv,sårbar och bekräftelsebehövd. Inte alltid förstår nog dessa tjejer och killar vad de ger sig in i. Att det som från början är kul och spännande kan sluta som något helt annat. Det är bla sådant som det behöver pratas om i skolorna på lämpligast sexundervisningen. Japp, nu fick jag in det också. 

Ni som normalt inte läser svammelbloggen, men vill veta min åsikt i nya sexundervisningen kan läsa detta inlägg.